Fungerar läromedlet till Gy2011?
I ämnesplanen för GY 2011 tillkommer analytisk kemi i kurs 1 och den organiska kemin läggs till största delen i kurs 2. Dessutom betonas kemins karaktär och arbetssätt i båda kurserna. Kemiboken 1 kommer nu i ny upplaga, anpassad till GY 2011. Kemiboken 2 kommer i ny upplaga 2012 och tills dess kan Kemiboken B användas. Kemiboken A kan användas med visst tillägg av analytisk kemi.
Läs mer
Kemiboken 1
Stoffet är rikhaltigt och ger möjlighet till anpassning efter programinriktning och intresse. Med experiment, många vardagsanknytningar och en berättande språkstil blir kemin verklighet för eleverna. I slutet av boken finns ett urval av laborationer. För att boken ska ge eleverna en god grund för fortsatta kemistudier, förklaras stökiometri och formelskrivning ingående med många lösta exempel. Kemiboken 1 är anpassad till nya ämnesplanen.
Kemiboken 2
Kemiboken 2 är anpassad till ämnesplanen för Kemi 2 och är en omarbetad och delvis nyskriven version av föregångaren Kemiboken B. I Skolverkets ämnesplan för kemiundervisningen anges fem mål som ska bedömas enligt kunskapskraven för Kemi 2. Två av dessa mål har i Kemiboken 2 betonats jämfört med tidigare versioner. Det är målen ”Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle” och ”Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information”. Innehåll från "LÄS MER"-rutorna, som fanns i Kemiboken B, är därför inlagda i den vanliga texten. Boken följer i huvudsak strukturen för hur det centrala innehållet för kursen kemi 2 är upplagt. Det första kapitlet är nästan helt nyskrivet och behandlar kemins karaktär och arbetssätt. Kapitel 4 innehåller exempel på jämvikter i olika miljöer. Kapitel 5, som tar upp den organiska kemin, lyfter tydligare fram "det organiska stamträdet". Den analytiska kemin har sammanställts i ett eget kapitel, kapitel 9, och utökats med metoder inom bioteknik.
Kemiboken B
Kemiboken B innehåller tio kapitel. Boken inleds med ett resonemang om partiklars egenskaper och hur detta avgör vilka analysmetoder man väljer för olika ämnen. Därefter får man lära sig vad som styr riktningen och hastigheten hos en kemisk reaktion, och vad som påverkar kemiska jämvikter. Nästföljande kapitel är tillägnat vattlösningars kemi och här introduceras eleven bland annat till syrabasjämvikter och olika buffertsystem. I redox- och energikapitlet tränas eleven i beräkningar och resonemang kring elektronövergångar. Den organiska kemin är omfattande; förutom rent deskriptiv kemi handlar avsnitten om hur man analyserar organiska ämnen och hur de reagerar med varandra, med tyngdpunkt på olika reaktionsmekanismer. Den sista tredjedelen av boken är ägnad livets molekyler och reaktioner. Först introduceras biomolekylerna, därpå följer resonemang kring energiomsättningar, med enzymsystem, fotosyntes och cellandning som viktiga hörnstenar. I allra sista kapitlet beskrivs arvets molekyler, replikation, transkription och translation. Boken avslutas med en beskrivning av hur man analyserar DNA och RNA.
Lärarhandledningarna
Lärarhandledningarna innehåller:
- Kemididaktiska aspekter (endast A)
- Utförliga didaktiska kommentarer till elevbokens teoriavsnitt och laborationer
- Riskbedömningar till försök och laborationer (det senare endast i A)
- "Hört i klassrummet"
- Fördjupning och inblickar i kemins historia
- Praktiska tips till laborationerna i boken
- Laborationer (andra än i böckerna)
- Svar till arbetsövningarna i elevboken
- Arbetsövningar med svar (andra än i böckerna)
- Övningsuppgifter med svar (andra än i böckerna)
Kemibokens webbplats innehåller underlag för riskbedömning av laborationer/demonstrationsförsök, stamträd, titrerkurvor samt underlag för laborationer och arbetsövningar.
Kemiboken A och B finns inlästa hos Inläsningstjänst.
Om författarna
Birgitta Lindh tilldelas 2009 års undervisningspris i kemi till Svante Arrhenius minne
Birgitta Lindh, medförfattare till Kemiboken, prisas med motiveringen: "För sitt mångåriga och mångsidiga engagemang i allt vad kemisäkerhet och kemiundervisning heter. Hon har fått många elever att gå igång på kemiämnet".
Gunnar Starck-medaljen 2009 till Monika Larsson
Monika Larsson, medförfattare till Kemiboken, prisas för "att under många år varit en inspirerande och mycket engagerad kemi- och naturkunskapslärare."
Monika är den nionde Liberförfattaren som fått Gunnar Starck-medaljen av Svenska Kemistsamfundet. Den delas ut varje år sedan 1964 för framstående pedagogisk verksamhet på kemins område. Den som första gången fick medaljen var den legendariske kemilektorn Gunnar Starck. Han fick den bl.a. för sina utomordentligt värdefulla insatser som inspirerande kemilärare och läroboksförfattare.