ATT BEFINNA SIG i ett centrum för undervisning är att befinna sig i ständig utveckling. En undervisningssituation inrymmer åtminstone två dimensioner. Den ena tar sikte på undervisning i själva ämnet, i mitt fall juridik. Den andra är mer mångfacetterad och tar bland annat sikte på den eviga utbildningen, livet. Båda delarna, juridiken och livet, har det gemensamt att ingen del är statisk, utan i ständig förändring.
VAD ÄR JURIDIK? Svaret beror nog delvis på vem du frågar, när du frågar och varför du frågar. Juridik är vetenskapen om rättsreglerna. Vem skapar juridik? Juristerna? De som krånglar till allt för dem som inte är jurister? Juridik är i huvudsak ett resultat av politik. De flesta jurister har att tillämpa den juridik rätt som gäller i nuläget, några få kan utveckla den genom att fatta beslut i domstolen, då främst i Högsta domstolen eller i Förvaltningsöverdomstolen. Men rättsregler skapas främst av de politiskt valda, dem som vi väljer. Du och jag skapar de regler vi kallar juridik. Så vi har de regler vi själva har önskat.
JAG ANSER att varje elev under sin tid på gymnasiet borde ha genomgått en kurs i juridik. Jag upptäcker det ofta när jag håller externa kurser och utbildningar för anställda i kommun, stat och näringsliv, att kunskapen om rättsreglers tillkomst och syften är relativt låg. En kurs i konstitutionell rätt vore en gåva. Ökad kunskap ger ökad förståelse, dels för dem som tillämpar juridiken i sitt arbete, dels för att regelsystemet ser ut som det gör. Okunskap skapar missförstånd, frustration och vanföreställningar. Är EU endast något för dem som förstår juridik och för politiskt intresserade? Nej, men vägen till förståelse kräver en lättillgänglig karta och skiss. Massmedias rapportering av olika hemska brott och domstolar som sedan frikänner den tilltalade skapar frustration och uppgivenhet. Bör åklagaren ha hela bevisbördan för att den tilltalade ska kunna fällas för påstått brott? Ska vi lätta på beviskravet; ”ställt utom allt rimligt tvivel”? Vad krävs för att en gärning ska vara straffbar? Straffrätten är en del av juridiken som oftast intresserar var och en. Alla har en uppfattning. Har alla tillräcklig kunskap om straffrätt för att uppfattningen ska vara välgrundad, eller kan bristen skapa vanföreställningar och missförstånd?
För att förstå vår makt, vad den syftar till och hur den tillämpas bör vi skapa förståelse för hur allt hör ihop."
JURIDIK ÄR INTE svaret på någon sanning. Juridik är ett område till syfte att upprätthålla ordning och reda, att styra vårt handlande och att korrigera, justera och ibland straffa avvikelser. Det är spelregler. Vem har sagt att det är ett bra system? Vi, folket! ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” Så står det i den första meningen i den första paragrafen i det första kapitlet i regeringsformen, en av våra viktigaste grundlagar. Det är du och jag som bestämmer. Inte juristerna. För att förstå vår makt, vad den syftar till och hur den tillämpas bör vi skapa förståelse för hur allt hör ihop. För det gör det. För alla er har jag skrivit boken Offentlig rätt. Varje rad, sida och kapitel är skriven med utgångspunkt från folkets behov, inte juristens. Men även jurister är en del av folket och precis som inom de flesta yrken kan inte alla jurister allt och därför är boken även för dem.
UNDER MIN VÄG till punkt i mina böckers slut har jag lärt mig ohyggligt mycket. Utan er, som ständig påminnelse om vikten av att förklara, formulera mig begripligt och exemplifiera, skulle det inte vara möjligt att producera mina böcker för de som är i behov av dem. Tack folket.
Kämpa, för livet. Ingen är bättre på det än du.
Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i juridik, Juridiska institutionen, Uppsala universitet
Publicerad 2011-03-09