Projektbank

001. Bensinstationernas riskavfall.
002. Hur företagen hanterar arbetsmiljöfrågorna.
003. Dokumenthållare.
004. APU-handledarnas roll och utbildning.
005. Släpvagnsinsats för segeljolle
006. Trimplan till båt med utombordare
007. Ditt gymnasieprogram – presentation.
008. Företaget i skolan
009. Webbplats för Företaget i skolan
010. Produktionsplanering för företag
011. Gömda/glömda produktidéer - vidareutveckling
012. Introduktionsprogram för APU-elever
013. Arbete med spänning, AMS.
015. Elektromagnetiska fältens utbredning kring elutrustningar
016. Systematiskt arbetsmiljöarbete i skolan.
017. Grön el och elcertifikat – fördelar, nackdelar.
018. Vad händer när Starkströmsföreskrifterna övergår till standard?
019. Minskar elolyckorna vid användning av jordfelsbrytare?
020. Kontroll av hemmets elanläggningar och apparater.
022. Diskokväll för klassen.
023. Festivalvecka i kommunen.
024. Ställ för skivstänger
025. Dräkter och dekor till skolevenemang
026. Förslag till ny layout i skolverksta’n
027. Webbplats för det egna gymnasieprogrammet
028. Gymnasieelevers val av jobb/studier i årskurs 3?
029. Säkerhetslarm till lägenheten/huset.
030. Förbättringar i lägenheten/huset eller lokal i skolan.
031. Trimning av bilmotor.
032. Webbplats till förening/byalag på orten.
033. Kommunens webbplats-förbättringsförslag.
034. Utveckla/designa produkt för företag
036. Kostnadsfördelningen på din skola.
037. Studiebesöksprogram för grundskoleelever.
038. Arbetsinstruktioner för yrkesmoment
039. Så jobbar Räddningstjänsten.
040. Så kan stadsplanering gå till.
042. Så arbetar kommunens miljökontor.
047. Ledningsfunktioner i företag.
048. Ljudnivåer vid olika yrkesverksamheter
049. Anställningsförhållanden i arbetslivet.
050. Företagens internationella marknader.
051. Hygieniska krav på ortens restauranger.
052. Kostnader p g a skador och dålig miljö.
053. Olycksfallsfrekvens och förändringstendens inom någon bransch.
054. Öppet hus-program för grundskoleelever och föräldrar.
056. Informationskväll för ortens företag om din utbildning.
057. Företagsutställningar vid info-dagar
060. Använd våra bär- och svampskogar bättre!
061. Trafiksäkerheten i Sverige.
062. Säker kompostering
063. Sjösäkerhet.
064. Förbrukning av svetsmateriel.
065. Arbetsmiljö och säkerhet vid svetsning.
066. IT i företaget – vad omfattar det?
067. Hur används MPS-system i industrin?
068. Förekomsten av musarm hos datoranvändare.
069. Hantering av metaller och kemikalier som avfall.
070. Vanliga orsaker till bränder.
071. Arbetsplatsens vanligaste olyckor.
072. De vanligaste olyckorna i hemmen
073. Vad innebär producentansvar?
074. Kan stark musik ge bullerskador?
075. Så jobbar en produktionschef, naprapat, framtidsforskare.
076. Belysningen på arbetsplatser.
077. Yrkesombudets arbete i ett företag.
078. Skyddsombudets arbete i ett företag/skola.
080. Arbetsmarknad för avgående gymnasieelever.
081. Möjliga påbyggnadsutbildningar för avgående gymnasieelever.
082. Regelbunden motion för bättre hälsa och kondition.
083. Kostens betydelse för din hälsa.
084. Vilka skador kan solbestrålning ge?
085. Hur har det gått med Agenda 21?
087. Jämförelse mellan olika typer av värmepumpar
088. Hur hanteras mobbning i skolan av samhället?
089. Distribution av dagstidningar.
090. Fisketävlig för ungdomar.
091. Modevisning i skolan.
092. Skinnkonfektion i Sverige.
093. Metoder för rostskydd av bilar.
094. Hur styrs hushållsmaskiner och -apparater av modern elektronik?
095. För- och nackdelar med dieselmotorer.
096. Bränsleceller - funktion och kommersiella tillämpningar.
097. Olika energislag för drivning av bilar.
098. Datorbygge - arbetsinstruktion.
099. Vedeldad bastu – arbetsinstruktion.
100. Signalanordning för brevlåda.
101. Norrländskt laxfiske med fasta redskap.
102. Kan klotter elimineras eller minskas?
103. Jämförelser - mindre bläckstråle- och laserskrivare.
104. Utveckla/designa produkt/process i samråd med högskola/teknikcenter.
105. Skapa studiebesöksprogram i företag för grundskoleelever.
106. Utställning i kommunhusets entré om ditt gymnasieprogram.
107. Informationskväll för kommunledningen om din utbildning.
108. Informationskväll för studie- och yrkesvägledare om din utbildning.
109. Ordna träff som upptakt till samverkan kring projektarbete.
110. Studiebesök/resa för klassen till intressanta företag.

001. Bensinstationernas riskavfall.


Projektidé
Bensinstationer har stränga krav på sig att se till att deras avfall hanteras rätt. Speciellt gäller detta stationer med serviceverkstäder och ”gör det själv-anläggningar” där olika restprodukter måste tas om hand. Avfall är t ex
- oljor och kylarvätskor från bilar på service eller bensinspill vid pumparna
- avfall från stationens butik som säljer livsmedel, mm
- ev sorterat avfall i speciella uppsamlingskärl som kommunen placerat dit

Kartlägg förhållandet vid en eller flera bensinstationer på orten.


Planering
Hur många bensinstationer skall tillfrågas? Besök eller telefonkontakter? Vilka personer ska intervjuas? Vilka frågor behöver ställas? Behövs frågeformulär? Hur berörs de anställdas arbetsförhållanden (arbetsmiljön)?

Hur ska projektet avgränsas? Hur skall projektplanen utformas? Vilken avstämning behöver göras under arbetets gång? Hur fördelas arbetet i gruppen?

Genomförande
Genomför besöken, intervjua samt notera i frågeformulär och anteckningar. Hur stämmer den uppgjorda projektplanen? Har nya frågor kommit upp?
Skriv slutrapporten.

Redovisning och utvärdering
Gruppen redovisar sitt arbete i en skriftlig rapport. Viktiga punkter utöver projektplanens frågor kan vara
- vilka arbetsmiljörisker som finns och ev skador som kan ha uppkommit?
- bemötandet på stationerna. Vad var lätt/svårt att ta reda på?
- hur grupparbetet upplevts av deltagarna och vilka lärdomar som gjorts

Källor, tips


002. Hur företagen hanterar arbetsmiljöfrågorna.


Projektidé
Arbetsmiljön kan variera stort i olika företag. En del olikheterna kan förklaras med skillnader i företagens storlek, olika produktionsförhållanden och varierande teknisk utrustning. Ledningens och de anställdas engagemang för arbetsmiljöfrågor kan också variera.

Undersök hur ett par företag på din ort arbetar med sin arbetsmiljö.

Planering
Vilka av ortens företag skall kontaktas? Ring någon i företagets ledning, informera om projektet och fråga om gruppen får genomföra projektet vid företaget. Företagets kontaktperson? Tid för besök?

Gör en projektplan:
Hur ska undersökningen gå till? Vilka frågor ska ställas? Behövs enkäter?
Hur avgränsa projektet så det blir hanterligt?
Hur organisera arbetet i projektgruppen?

Genomförande
Behövs ytterligare faktainsamling och/eller inläsning i läromedlet Arbetsmiljö och säkerhet? Genomför besöken efter överenskommelse, intervjua och notera.
Titta speciellt på
- företagets arbetsmiljöpolicy, och hur systematiskt arbetsmiljöarbete går till
- hur skyddskommitté, skyddsingenjörer och skyddsombuden arbetar
- engagemanget och kunskaperna hos ledning och personal
- eventuella skador och tillbud under senare år
Stäm av projektplanen.
Samverka med företagets representant när slutrapporten skall färdigställas.

Redovisning och utvärdering
Gruppen redovisar sitt arbete i en skriftlig rapport som tar upp t ex
- vilka företag och arbetsmiljöområden som studerats. Kontaktpersoner.
- hur arbetsmiljöarbetet går till i respektive företag och eventuella skillnader
mellan företagen (policy, systematik i arbetet, skadestatistik, mm)
- vilka befattningshavare som uttalat sig och deras uppfattningar.
Företagets representant(er) bör ta del av rapporten och delta under redovisningen.

Utvärdera hur gruppen upplevt projektarbetet, projektsamarbetet (internt och externt) och de lärdomar varje projektdeltagare fått.

Källor, tips

003. Dokumenthållare.


Projektidé
En elev i Industriprogrammet hade i skolan designat och tillverkat ett mindre antal dokumenthållare på begäran från skolans kansli. Hållarna blev så uppskattade att skolans ledning bad att ytterligare 100 st skulle tillverkas, bl a för att användas som presenter till besökande gäster.
En liten grupp elever åtog sig uppdraget som projektarbete -100 p.

Planering
Under det första projektmötet tog projektgruppen upp följande frågor när projektplanen skrevs.
Behövs ytterligare produktutveckling och ritningskomplettering?
Anslagen tid från idé till leverans?
Krävs presentförpackning och hur kan den se ut?
Produktens totalpris?
Arbetsfördelning inom gruppen?
Vilka arbetsmiljöfrågor blir aktuella?

Genomförande
Nya ritningar gjordes. Under tillverkningen dokumenterades alla steg. Som bilagor till slutrapporten sparades viktiga dokument:
- beställningen från skolan, projektplanen och gruppens dagliga anteckningar.
- inköpsorder på material, produktritning, arbetsberedning, CNC-program samt kontrolldokument. Slutrapporten sammanställdes.

Redovisning och utvärdering
De planerade tiderna hade underskattats av projektgruppen då en del detaljer blivit felaktiga och måste ersättas. Slutrapporten blev gedigen. I den redovisades även de arbetsmiljöfrågor som tagits upp. De färdiga, prissatta produkterna ställdes ut under redovisningen.
I utvärderingen belystes framför allt arbetet med att bedöma tillverkningstider och kostnader. Viktiga var också hur gruppen samarbetat och vad deltagarna lärt sig under
projektet.

Källor, tips

004. APU-handledarnas roll och utbildning.


Projektidé
APU-handledarna har en viktig uppgift. De skall se till att eleverna under den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) får de kunskaper och färdigheter som är tänkt. En handledare skall också introducera eleven i verksamheten och se till elevens säkerhet på arbetsplatsen.

Kartlägg APU-handledarnas syn på sin verksamhet och hur de förberetts för sina uppgifter.

Planering
Avgränsa uppgiften tillsammans med projektgruppens handledare. Diskutera vilka företag som skall omfattas. Förbered kontakter och intervjuer med APU-handledarna.
Frågor kan beröra t ex
- hur APU-handledaren ser på behovet av samverkan skola - arbetsliv
- deras kunskap om skolan och den utbildning de medverkar i
- om den löpande kontakten med ansvarig lärare
- om medverkan i att bedöma/betygsätta APU-perioderna
- hur de ser på säkerhetsrisker och arbetsmiljöansvar för eleverna
Ta kontakt med skolkontaktansvarig i APU-företagen. Presentera projektet och hur slutrapporten kommer att redovisas.

Genomförande
Boka tider för besök. Intervjua handledarna och ev berörda elever samt dokumentera. Ifyllda frågeformulär och anteckningar från besöken utgör underlag för slutrapporten som sammanställs.

Redovisning och utvärdering
Redovisa projektet även till respektive företagsledning och de handledare som medverkat i undersökningen.

Källor, tips

005. Släpvagnsinsats för segeljolle


Projektidé
En elev på ett av de tekniska programmen fick en idé om att komplettera föräldrarna släpkärra med en anordning som underlättar transporten av hans segeljolle. Det behövdes en specialdesignad insats som lätt kunde monteras på och av vagnen. Jollen var ganska lätt och den tänkta transportsträckan kort. Ytterligare två elever tände på idén och tillsammans formulerade de projektmålet:
Att designa och tillverka monterbar insats till släpvagn.

Planering
Tillsammans med handledaren gjordes en skiss på insatsen och de diskuterade sedan förutsättningarna för projektet:
- skulle vagnen klara av jollens och insatsens vikt?
- fanns lämpliga fästpunkter på vagnen? Behov av rostskydd?
- hade Vägverket några regler som hindrade projektet? (ombesiktning av släpvagn?)
- var projektet rimligt i övrigt? Skulle tiden räcka till?
- vilka arbetsmiljö- och säkerhetsaspekter kan beröra projektet?

Projektplanens rubriker:
Design/konstruktion, hållfasthetsberäkning, materialinköp, bearbetning, svetsning, kontroll/provning, ytbehandling. Montering av vinsch och gummiskydd. Slutrapport.

Genomförande
Först gjordes ritningen. I konstruktionen användes svetsade profiler som fästes mot släpvagnen med skruvförband för att insatsen lätt skulle kunna monteras.

Lämpliga leverantörer av material och komponenter kontaktades. Leveranstider och priser jämfördes och beställningar gjordes. Eleverna kom överens med läraren vad som skulle kunna göras på skolverksta´n och vad som kunde fixas hemma i garaget.
Projektplaner, ritningar, beräkningar, ekonomisk sammanställning och fem foton blev stommen i projektrapporten.

Redovisning och utvärdering
Vid redovisningen kompletterades rapporten med Arbetsmiljöaspekter vid tillverkning av Insats till släpvagn. De tog upp viktiga miljöfrågor under rubrikerna
- Säkerhet och skyddsanordningar vid svetsning
- Krav på andningsskydd vid slipning av stål
- Använd alltid jordfelsbrytare vid elarbete!
- Hantering av avfettningsmedel och rostskyddsfärg – speciellt som avfall.
- Krav på belysning och ventilation vid målning.
- Stress och psykisk belastning vid genomförande av projektarbete – speciellt vid
den knepiga hållfasthetsberäkningen.
- Segla jolle! Du slipper buller och att förorena naturen med avgaser och oljespill.
Utvärderingen omfattade bl a de lärdomar som gjorts när verklig tid jämfördes med planerad och hur samarbetet i gruppen fungerat.

Källor, tips

"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

006. Trimplan till båt med utombordare


Projektidé
Några elever hade åkt vattenskidor under sommarlovet. Det gav dem projektidén
- att designa, tillverka, montera och prova ut trimplan till öppen båt med utombordare. De bedömde att avsedd båt (och befintlig motor) med passande trimplan skull öka farten med minst fem knop. Det återstod att bevisa!

Planering
Förebilden, en båt med hydrauliskt justerbara trimplan, var lätt planande och snabb. Nu ville elevgruppen tillverka trimplan till en något mindre båt. De skulle vara billiga och enkla att tillverka. De skulle därför göras fasta, dvs med möjlighet till mekanisk justering mellan åkturerna. Projektets handledare var inne på samma linje.

Projektplanen fick följande rubriker:
Design, ritningar, materialinköp, arbetsberedning, tillverkning, montering på båt och utprovning. Slutrapporten skulle innefatta mätning av hastighetsökningen.

Genomförande
Konstruktionen blev i stort lika som förebilden men med anpassade mått. Materialet blev aluminium. Svetsning av aluminium är inte helt enkelt att utföra, men klarades bra.
Det besvärligaste arbetet blev monteringen som måste göras utomhus i inte allt för bra väder.
Provning och justeringar av trimplanens vinklar tog tid men resultatet blev gott. Båtens hastighet ökades rejält vid full fart. Men styregenskaperna ändrades märkbart vid högre farter.
Projektplan, ritningar, beräkningar, ekonomisk sammanställning och ett stort antal bilder på tillverkning och utprovning ingick i projektrapporten.

Redovisning och utvärdering.
Redovisningen inleddes med att visa den första båtturen för övriga i klassen på DVD. Rapporten i övrigt koncentrerades på fartökningar, styregenskaper och kostnader. Därutöver redovisades gruppen de individuella insatser som gjorts och hur arbetsmiljöfrågorna hanterats.

Utvärderingen omfattade bland annat hur eleverna såg på
projektidén (stimulerande!) hur de arbetat tillsammans i grupp (mycket bra!) hur de fördelat arbetet sinsemellan (inte så rättvist) samt vad var och en lärt av projektet.

Källor, tips


007. Ditt gymnasieprogram – presentation.


Projektidé
Presentera ditt gymnasieprogram för föräldrar och arbetslivets representanter!
De som inte till vardags har nära kontakt med skolan vet vanligtvis inte så mycket om skolan och utbildningarna. Den här
projektidén bör väljas av en lite större elevgrupp, eftersom fler elever i projektet kan öka projektets kvalitet.

Planering
Intressant för många är programinnehåll, vart utbildningen kan leda, arbetsformer i skolan, samverkan med arbetslivet och vilka krav som ställs på dig som elev. Vilka lärarna är, deras bakgrund och kunnande blir också en viktig del i informationen. Diskutera målgrupper och avgränsningar med handledaren.

Låt projektplanen ta upp åtgärder som t ex:
Program: Vad är viktigt att belysa? (Hur kan arbetsmiljöfrågorna komma in?)
När och var skall informationen presenteras? Tillgänglig tid för informationen?
Hur skall presentationen ske?
- Föreläsningar, tryckt material, utställningar, demonstrationer, bildspel, film, rollspel?

Genomförande
Inledningsvis kan del av tiden avsättas till att inom gruppen diskutera var informationens tyngdpunkt ska läggas. En hel del tid går också åt att ta fram material för information och presentation. Fördela arbetet inom gruppen. Sammanställ slutrapporten och förbered redovisning.

Redovisning och utvärdering
Det färdiga programmet och hur det presenterats, blir förstås en viktig del av redovisningen. Under utvärderingen tas frågor upp om hur gruppen samarbetat, hur det individuella arbetena utförts och om gruppen i efterhand är nöjd med urvalet av information. Intressant är också vad åhörarna (målgruppen) tyckt.

Källor, tips



008. Företaget i skolan


Projektidé
Många elever driver företag i skolan, t ex inom ramen för Ung Företagsamhet. Eleverna startar, arbetar med och avvecklar ett företag under en bestämd tid. De tar då fram tjänster eller produkter samt sköter försäljning, ekonomi, marknadsföring, mm. Som exempel kan nämnas den grupp elever har valde att designa, tillverka, sälja och leverera graverade dörrskyltar i mässing.

Starta ett projekt med lämplig tjänst eller produkt som gruppen bedömer som säljbar!

Planering
Diskutera avgränsningar och upplägg med handledaren!

I projektplanen kan ingå:
Affärsidé; tjänst/produkt för viss kundgrupp. Utveckling av tjänst och/eller produkt.
Ekonomisk kalkyl. Vad kommer tjänsten/produkten kosta? Självkostnad? Vinstpålägg?
Marknadsundersökning; Vad kostar tjänsten/produkten på marknaden? Är åsatt pris rimligt?
Projektets omfattning, tidsåtgång, arbetsfördelning, arbetsbyte i gruppen (arbetsrotation)
Produktframställning? Var kommer Arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna in?
Hur ska uppföljning ske under projekttiden? Dokumentation? Ekonomisk hantering?

Genomförande
Inledningsvis bör en del av tiden avsättas till att diskutera affärsidén, tjänst/produkt och rimligheten i projektet. Finns kunder? En stor del av projekttiden går till produktionen av tjänst eller produkt.
Projektet måste få chans att löpa under lång tid. Håll god kontakt med handledaren.

Redovisning och utvärdering
Projektet redovisas ”från start till mål”. Viktiga delar är vilka bedömningar som gjorts och hur det sedan blev i verkligheten. Under utvärderingen tas frågor upp om hur gruppen samarbetat, hur de olika gruppmedlemmarnas uppgifter utförts och om gruppen i efterhand är nöjd med beslut och arbete under projektet. Intressant är också vad kunderna tycker.

Källor, tips


009. Webbplats för Företaget i skolan

Projektidé
Att utveckla en webbplats där projekt Företaget i skolan och dess tjänster/produkter presenteras och marknadsförs.
Projektet kan anses passa för en mindre grupp elever, men i vissa fall kan en elev ta på sig uppgiften om han/hon intimt samarbetar med projektgruppen Företaget i skolan (pkt 8).

Planering
Projektplan med exempel på åtgärder:
Uppbyggnad av webbplatsen, webbhotell. Målgrupp? Läsbarhet? Vad ska presenteras?
Startdatum och uppdateringsfrekvens (i samarbete med Företaget i skolan) Kostnader?
Marknadsföring av webbplatsen, i skolan, i kommunen, hos elevernas föräldrar eller på annat sätt?

Genomförande
Att bygga upp webbplatsen tar varierande tid, bl a beroende av vilka funktioner man vill ha och vilka kunskaper webbskaparen besitter. Är projekt Företaget i skolan mycket aktivt måste en hel del tid läggas på uppdateringen, kanske inte varje dag men kanske flera gånger i månaden. Projektet avslutas när Företaget i skolan läggs ned.
Slutrapporten tas fram.

Redovisning och utvärdering
Den färdiga webbplatsen kommer att utgöra en viktig del i slutrapporten och skall självklart presenteras vid redovisningen liksom uppdateringar, besöksfrekvens, och eventuella erfarenheter besökarnas gjort av sidan (kräver en egen enkät). En annan viktig del är projektets ekonomi och värdet av marknadsföringen.
Under utvärderingen tas frågor upp om hur samarbetet fungerat med Företaget i skolan
samarbete inom ev. gruppen samt övriga erfarenheter och lärdomar av projektet.

Källor, tips


010. Produktionsplanering för företag


Projektidé
Att för ett företag på orten utföra en produktionsplanering av en utvald produkt, från ritning till leverans. Utgångsdokument kan t ex vara en CAD-ritning samt uppgifter om seriestorlek och ”leveranstid”. Projektet kan gälla hela planeringen eller delar därav. En projektgrupp om 2 – 5 elever är lämplig.

Planering
I förberedelserna bör ingå en första kontakt med företagets representant som tillsammans med gruppen och handledaren diskuterar lämplig produkt och projektets omfattningen. Kanske kan företagets representant vara handledare i projektet.

Projektplanen bör innefatta åtgärder som:
Företagskontakter och förberedande diskussioner i projektgruppen.
Produktionsplanering som innefattar
- inköpsställe för material - med leveranstid och kostnadskalkyl
- arbetsberedning utifrån företagens maskinpark (alternativt utifrån skolans maskinpark)
- program för CNC-bearbetning där så krävs
- produktionsplanering med genomloppstider och sluttid
- eventuella efterbearbetningar ( t ex härdning, blästring, ytbehandling, polering)
- kvalitetskontroll vid tillverkningen och slutkontroll
- emballering och leveranssätt
Bedömning av projekttider, fördelning/samordning av arbetsuppgifter inom projektet.
Regelbundna avstämningsmöten med handledaren och företagets representant.

Genomförande
Eftersom ingen produktion skall ske, endast planering av produktion, utgör det slutliga förslaget, framtagna dokument och program kärnan i slutrapporten. Utöver dessa dokument kommer dagboksanteckningar att vara av stort värde, liksom företagets bedömning av det färdiga resultatet.

Redovisning och utvärdering
Erfarenheter från gruppens arbete, individuella insatser, möten med företagets representant redovisas. Alternativa planer redovisas. Företagets representant bör inbjudas att delta vid redovisning och utvärdering.

Källor, tips
.

011. Gömda/glömda produktidéer - vidareutveckling


Projektidé
Att fånga upp och vidareutveckla gömda och glömda idéer till produkter som hamnat i ett företags skrivbordslåda. Projektet bör hanteras av en projektgrupp om minst tre elever.

Planering
Ta kontakt med något/några av ortens företag och presentera
projektidén. Om företaget anser att projektet kan starta, be att få en ansvarig kontaktperson vid företaget. Diskutera produktidéerna med handledaren. Se till att svårighetsgraden inte blir för hög och att projektet inte blir för omfattande. Gör en projektplan.

Projektplanen bör omfatta:
Sök information om den produktidé företaget presenterar, t ex om det finns konkurrerande produkter.
Göra en kravspecifikation för produkten; funktion, storlek, form/utseende, i vilken miljö den skall arbeta, kostnadsram för tillverkningen, mm. Ange start- och slutdatum.

Genomförande
En viktig del i projektet är val av produkt/utvecklingsidé. En stor del av projekttiden avsätts till att diskutera bra lösningar; att designa/rita samt beräkna själva konstruktionen. Resultaten diskuteras löpande med företagets representant.
Produkthandlingar (ritningar, beräkningar, program, mm) egna anteckningar, erfarenheter från gruppens arbete, individuella insatser, möten med företagets representant bör ingå i slutrapporten.

Redovisning och utvärdering.
Redovisningen bör omfatta huvudförslaget och eventuella alternativa konstruktioner/vägar som gruppen valt bort. Utvärdera hur arbetet gått, vilka faktorer som mest påverkat gruppens arbete och vilka lärdomar projektet gett. Låt företagets representant slutgiltigt ge sin syn på projektet.

Källor, tips
.

012. Introduktionsprogram för APU-elever


Projektidé
Att utifrån egna erfarenheter från APU-perioder vid ett speciellt företag föreslå ett vidareutvecklat introduktionsprogram för APU-elever. Arbetet kan t ex göras i samråd med någon yrkeshandledare vid företaget.

Planering
Förankra projektidén hos din lärare/handledare.
Intervjua elever med APU-erfarenheter och notera de företag som kan ha visst behov av hjälp.
Ta sedan kontakt med något/några av företagen och presentera
projektidén. Erbjud den skolansvarige att hjälpa till att utveckla förslag till nytt introduktionsprogram.

Projektplanen bör omfatta:
Förundersökning, beslut om start. Diskutera och föreslå idéer till förbättringar. Arbeta fram förslag till nytt passande introduktionsprogram. Presentera programmet för kontaktpersonen. Behov av korrigeringar? Utskrift av ”Nytt introduktionsprogram för APU-elever vid företag X”.

Genomförande
Här tillämpas kunskaperna i intervju- och dokumentationsteknik. Var noga med att bedöma rimligheten i förslagen. OBS att ett introduktionsprogram kan delas upp och med fördel genomföras vid flera tillfällen. Projektet bör stämmas av under hand med handledaren och företagets representant.
Det gamla och det nya introduktionsprogrammet – och hur det nya växt fram – blir slutrapportens stomme. Egna anteckningar, erfarenheter från gruppens arbete, individuella insatser, möten med företagets representant blir viktiga delar.

Redovisning och utvärdering.
Vid redovisning bör någon från företaget delta och uttala sig om projektarbete och resultatet. Utvärderingen bör omfatta vad var och en lärt sig av projektet och om möjligt erfarenheter från det nya programmet.

Källor, tips
.

013. Arbete med spänning, AMS.


Projektidé
I regelverket för elanläggningar ges möjligheter att, om vissa villkor är uppfyllda, utföra service- och installationsarbeten med spänningen tillslagen.
Det förutsätter att vissa villkor är uppfyllda beträffande utbildning och utrustning.
I projektet skall vi undersöka vad som gäller för att arbeta under spänning och om elolyckorna därmed har ökat.

Planering
Informationssökning i regelverket.
Vilka skall delta?
Vem skall vara projektledare?
Vem för och ansvarar för en?
Behövs referenspersoner?
Skall vissa verktyg, handskar eller kläder anskaffas?
Ekonomi, budget?

Genomförande
I första hand regleras detta i Starkströmsföreskrifterna, AVD C.
Vi undersöker vilka krav som ställs där.
Ansvarig myndighet är Elsäkerhetsverket.
Ta reda på när detta blev tillåtet.
Hur har det gått sedan man införde AMS? Har det underlättat för t ex industrin? Har det hänt fler elolyckor på grund av AMS?
Hur gör man i andra EU-länder?
Gör en skriftlig rapport.

Redovisning och utvärdering
Gör, om det går, ett studiebesök med klassen.
Redovisa hur elektriker upplever sin arbetsmiljö och säkerhet när arbete sker med tillslagen spänning.

Källor, tips

www.elsak.se
Starkströmsföreskrifterna, ELSÄK-FS 1999:5, Avd C
”Arbetsmiljö och säkerhet” Liber, 47-01634-5
Handläggare på Elsäkerhetsverket
Industrier på orten som använder tekniken


015. Elektromagnetiska fältens utbredning kring elutrustningar


Projektidé
Omkring alla elektriska apparater, maskiner och ledningar finns elektromagnetiska fält.
Uppgiften är att mäta och beräkna de magnetfält som finns i närheten av skolan och vid ett antal apparater och maskiner i skolans lokaler. Vi skall också undersöka om det är farligt att befinna sig i ett elektromagnetiskt fält.

Planering
Vilka elutrustningar finns i och i närheten av skolan? Vad behöver vi för instrument? Vilka kontakter behöver vi ta? Finns det någon myndighet som arbetar med detta? Gränsvärden? Är det farligt? Hur ser EU på detta? Finns det några standarder? Vad är elöverkänslighet? Hur bygger man idag för att minimera fälten? Finns det några kraftledningar i närheten?

Genomförande
Gör en kartläggning av vad våra myndigheter, forskare har för uppfattning idag. Känner vi någon som är elöverkänslig? Låna eller hyr de instrument som erfordras. Utför mätningar vid aktuella apparater. Jämför med några värden i hemmiljö. Mät också vid någon kraftledning i närheten. Tag reda på vilken spänning den har. Undersök vad myndigheterna menar med ”försiktighetsprincipen”.
Gör en skriftlig rapport.

Redovisning och utvärdering
Försök att redovisa de gränsvärden som gäller idag. Gör en tabell på uppmätta värden. Redovisa hur människor upplever sin arbetsmiljö med tanke på elektriska fält.

Källor, tips

www.elsak.se
www.av.se
”Arbetsmiljö och säkerhet” Liber, 47-01634-5

016. Systematiskt arbetsmiljöarbete i skolan.


Projektidé
Undersök hur den egna gymnasieskolan genomför systematiskt arbetsmiljöarbete?

Planering
Så här jobbade några elever.
Först diskuterade gruppen rimligheten i projektet. Skulle skolledningen aktivt medverka i projektet och skulle gruppen klara av att kartlägga området på tillgänglig tid. Efter en inledande ”research” (undersökning kring ämnet och vad som skrivits om just arbetsmiljön i skolan) tog de kontakt med skolledningen. Projektet fick ok och till handledare begärde gruppen och fick skolans huvudskyddsombud, som också var lärare.

Åtgärder i projektplanen:
Informationshämtning; repetition av ämnet i läromedlet Arbetsmiljö och säkerhet och tillhörande CD.
Internetsökning på ”systematiskt arbetsmiljöarbete”.
Uppläggning av utredningsarbetet. Omfattning och avgränsningar?
Dokumentation och slutrapport.

Genomförande
Viktigt att ta reda på skolans styrdokument för arbetsmiljöarbetet; protokoll från genomförda möten och skyddsronder, riskbedömningar, handlingsplaner, utbildning av aktiva, årliga uppföljningar?
Skolan ansvariga för systematiskt arbetsmiljöarbete?
Dokumentera.
Diskutera i projektgruppen dels hur materialet skall sammanställas, dels vilka slutsatser som kan dras.
Presentera slutrapporten för den ansvarige i skolan.

Redovisning och utvärdering.
Bjud in dem som medverkat i undersökningen att vara med under redovisningen av projektet. Utvärderingen bör bland annat omfatta hur utredningen genomförts och vilka resultatet och lärdomar som inhämtats under projektet
.
Källor, tips
Läromedlet Arbetsmiljö och säkerhet (Liber) Internet: Arbetsmiljöverket, Skolverket

017. Grön el och elcertifikat – fördelar, nackdelar.


Projektidé
Under 2003 infördes elcertifikat för att främja förnyelsebar elenergi. Vi skall ta reda på vad detta är, vem som har infört det och varför.

Vad menas med grön el? Är det någon skillnad på de gröna elektronerna och de vanliga och hur håller man reda på vad som är vad?

Planering
Vi börjar med att försöka reda ut begreppen. Vad menas med ”grön el” och vad är elcertifikat?
Vad menas med förnyelsebar energi och vilka energiformer är "godkända"?
Hur är fördelningen mellan grön el och övrig el i Sverige totalt?
Vem betalar elcertifikaten och hur administreras dessa?
Kontakta nätägare och elleverantörer.
Hur ser framtiden ut beträffande elproduktion?

Genomförande
Vi börjar med att kontakta någon/några elleverantörer för att reda ut begreppen. Kontakt med energimyndigheten för intervju. Förbered frågorna.
Utse projektledare och ansvarig för anteckningar och annan dokumentation.
Hur börjar vi och vem gör vad?
Kontakta er lokala nätägare.
Gör en skriftlig rapport.

Redovisning och utvärdering
Redovisa inför klassen vad ni kommit fram till.
Försök att värdera resultatet.

Källor, tips
www.svenskenergi.se
Elleverantörer bl a www.vattenfall.se
www.elsak.se
www.av.se
”Arbetsmiljö och säkerhet” Liber, 47-01634-5


018. Vad händer när Starkströmsföreskrifterna övergår till standard?


Projektidé
År 1902 kom den första ellagen. På den tiden ansågs hästskjutsar livsfarliga och el var naturligtvis något som var ännu farligare. Genom åren har lagarna förändrats och elföreskrifter har utvecklats av vår myndighet, Elsäkerhetsverket
Under 2004 ersätts föreskriften ELSÄK-FS 1999:5 av en standard, SS 436 40 00. En föreskrift kompletterar denna standard men blir betydligt mindre i omfattning.
Tag reda på vad som gäller idag och hur detta kommer att förändras i framtiden. Undersök också vilka konsekvenser detta medför.

Planering
Informationssökning.
Diskussion, slutsatser och rapport.

Genomförande
Intervjua t ex Elsäkerhetsverket, Svenska Elektriska Kommissionen SEK, elinstallatörer, utbildningsanordnare m fl.
Utred vilka skillnader det blir mellan föreskriften, ELSÄK-FS 1999:5 och standarden, SS 436 40 00.

Redovisning och utvärdering
Gör en skriftlig rapport. Redovisa för klassen. Bjud gärna in någon som ni har intervjuat.

Källor, tips
Elsäkerhetsverket
www.av.se
www.elsak.se
”Arbetsmiljö och säkerhet” Liber, 47-01634-5

019. Minskar elolyckorna vid användning av jordfelsbrytare?


Projektidé
Elolyckorna har genom åren minskat i antal. Både lekmän och ”elproffs” drabbas dock fortfarande av både dödsfall och allvarliga olyckor. Jordfelsbrytaren är troligen en av orsakerna till minskningen. Undersök om det är sant!

Planering
Sätt dig in i hur en jordfelsbrytare fungerar. Ta reda på med hjälp av den statistik som finns hur olycksbilden ser ut. Vilka drabbas? Vilka åtgärder kan man vidta? Vilka myndigheter är inblandade? Vid vilka fel fungerar inte jordfelsbrytaren?
Vilka krav finns på var jordfelsbrytare skall installeras? När infördes dessa?

Genomförande
Gör en kartläggning. Undersök hur olycksstatistiken ser ut och vilka som är inblandade. Kan skolan göra något? Föreslå t ex vad man kan göra för elsäkerheten genom utbildning i skolan.

Redovisning och utvärdering
Gör en skriftlig rapport.

Källor, tips
www.av.se (Arbetsmiljöverket)
www.elsak.se (Elsäkerhetsverket)
www.eio.se (Elbranschen)
”Arbetsmiljö och säkerhet” Liber, 47-01634-5

020. Kontroll av hemmets elanläggningar och apparater.


Projektidé
Enligt elbestämmelserna är det anläggningens innehavare som ansvarar för elanläggningarna i en fastighet. Det innebär t ex att den som bor i en lägenhet själv måste se till att elanläggningen och elapparater är i gott skick.
I många fall finns ett behov av att, med enkla mäthjälpmedel, kunna konstatera var fel har inträffat och om det går att enkelt avhjälpa det.
Projektets syfte är att undersöka vilka enkla mäthjälpmedel som finns och hur dessa skall användas för personer utan elkunskaper.

Planering
Välj ett lämpligt objekt.
Vilka bestämmelser gäller?
Vad menas med apparater och elanläggningar?
Fundera på vilka fel som kan förekomma t ex i ett hem och gör en checklista.
Behöver vi några instrument? Kan vi låna utrustning på skolan?
Utred vad som krävs för att du själv skall klara elkontrollen.

Genomförande
Gör en kartläggning av vad som gäller bland annat vad man får göra själv och vilka kunskaper som är nödvändiga.

Exempel på mätövningar i projektet kan vara
-genomgång och träning på ett universalinstruments alla funktioner.
-kontroll av spis- och/eller kylskåpstermostat genom att använda termoelementtråd och universalinstrument
-kontroll att alla skyddsjordningar finns på de apparater som skall vara skyddsjordade.

Beräkning av en bostads effektförbrukning genom att räkna antalet varv hos energimätare under några minuter. Mätarkonstant, varv/kWh, finns på mätaren.
Gör en skriftlig rapport.

Redovisning och utvärdering
Vilka instrument kan vara bra att ha i hemmet? Visa hur mätningarna gjordes och redovisa med protokoll.
Vilken nytta kan vi ha av enkla mätningar som vi kan utföra själva?
Redovisa inför klassen. Ta gärna med instrument och exempel på apparater. Visa vilka fel som kan uppstå och hur de kan repareras.

Källor, tips
www.av.se
www.elsak.se
”Arbetsmiljö och säkerhet” Liber, 47-01634-5


022. Diskokväll för klassen.


Projektidé
Några fick idén att ordna en diskokväll för klassen vid terminsavslutningen. Massor med läxor och prov gjorde att planeringstiden tycktes kort, men så kom idén att låta förberedelserna bli ett projektarbete 100 p att delvis utföras under skoltid. Lärarna sa OK och så gick projektstarten.

Planering
De intresserade eleverna utgjorde förstås projektgruppen.
Under första träffen i projektgruppen diskuterade de diskokvällen i huvuddrag, ett par bra alternativa datum, hur arbetet skulle läggas upp och hur projektet skulle dokumenteras och redovisas.
Sedan var det bara att fördela uppgifterna på lämpligt sätt, dvs., bestämma vem gör vad?
Till exempel:
-att kontakta lämpliga band, alternativt disk-jockeys
-att kolla lämpliga lokaler, beställa drycker, mm
-att hantera ordnings- och säkerhetsfrågor, lokalstädning
-att beräkna kostnader och bestämma hur betalning ska ske
-att ta fram en trevlig inbjudan

Genomförande
Att arrangera en diskokväll innebär en hel del arbete. Hur mycket framgår bäst av bildspelet "Diskokväll".

Redovisning och utvärdering
Hur gruppen arbetat med planering, praktiska arrangemang och hur diskokvällen genomförts ingår i redovisningen.
Betyget på själva kvällen - ja, det ger deltagarna spontant.

Källor, tips
Intervjua någon DJ.
Studiebesök och studera hur en DJ arbetar.

023. Festivalvecka i kommunen.


Projektidé
Vår kommun har jubileum nästa år. Kan elever i gymnasieskolan hjälpa till med någon del av jubileumsarrangemangen?

Planering
Första kontakt med ansvarig i kommunen och diskutera medverkan.
Avgränsa den del som skall ingå i projektet.
Hur skall arbetet läggas upp och hur skall projektet redovisas
Vilka skall delta?
Vem skall vara projektledare?
Vem ansvarar för en?
Vilka i kommunen blir kontaktpersoner?
Budget. Vilka resurser ställer kommunen till vårt förfogande?

Genomförande
Gör ett förslag på program i samråd med kommunrepresentanterna.
Gör en budget
Utred:
- lokalbehov
- aktiviteter
- tillstånd, myndigheter mm
- artister
- sponsorer
- mm

Redovisning och utvärdering
Hur gruppen arbetat med planering praktiska arrangemang och hur jubiléet genomförts ingår i redovisningen.
Redovisa inför klassen och bjud in ansvariga inom kommunen.

Källor, tips
Kommunens hemsida
Lokala artister
Andra kommuner som har haft liknande arrangemang

024. Ställ för skivstänger


Projektidé
Till skolans gymnasieskolans gymnastiksal behövdes ställ för förvaring av skivstänger med tillhörande vikter. Snygga och väl fungerande ställ skulle ge bättre ordning, hade gymnastikläraren sagt. Dessutom skulle säkerheten öka vid hanteringen.
Några elever vid Industriprogrammet åtog sig att lösa problemet och valde att som projektarbete designa, rita/konstruera och tillverka tre ställ.

Planering
Efter en första diskussion kring idén gjorde eleverna en snabb marknadsundersökning. Först besökte de ortens idrottshall och fotograferade ett par olika skivstångsställ med digitalkamera. Informationen kompletterades genom undersöka vad som fanns på Internet. En skiss med de viktigaste måtten på ett nytt ställ togs fram. Skissen blev, efter några små ändringar, godkänd av både gymnastikläraren och projektets handledare/klassföreståndaren.

I projektplanen skrevs följande åtgärder in:
Marknadsundersökning
Skiss, konstruktion och framställning av måttsatt ritning
Arbetsberedning (att bestämma tillverkningsgången)
Bedömning av materialåtgång, tillverkningstider och kostnader
Tillverkning, ytbehandling, slutkontroll
Skriva slutrapport och redovisa

Genomförande
Först togs ritningarna fram. För IP-eleverna, vars studieinriktning var Plåt och svets, blev ritning och arbetsberedning en ganska enkel match. Det fortsatta arbetet innebar förstås en hel del tufft yrkesarbete. Avfettning, blästring och ytbehandling köptes av ett närliggande måleriföretag.

Redovisning och utvärdering
De dagliga anteckningarna sammanställdes till en projektrapport tillsammans med ritningar och beställningssedlar. Slutredovisningen för klassen, handledaren och gymnastikläraren förbereddes. Där redovisades även kostnaderna som jämfördes med priset på motsvarande produkt ute på marknaden; en nog så viktig utvärdering. Övrig bedömning handlade om vilka ”gamla” kunskaper och färdigheter som tillämpats och vilka nya som tillkommit.

Källor, tips
.

025. Dräkter och dekor till skolevenemang



Projektidé
Att utforma/designa, sy upp dräkter och skapa dekor till ett planerat skolevenemang tillsamman med evenemangets arrangörer.

Planering
Viktigt för projektplanen:
Första träff med information om
- evenemangets programinnehåll och tidsplan
- arrangörerna egna idéer om dräkter för de medverkande samt om dekoren för olika scener.

Materialinköp - kostnadsram? Hur skall kostnaderna följas upp?
Projektgruppens utarbetade förslag till dräkter och dekor – presentation.
Klarsignal för projektgruppen att sätta igång?
Arbetsfördelning inom projektgruppen
Tillverkning av dräkter och dekor.
Avstämningsmöten om ev ändringar i program och förutsättningar, nya idéer mm
Slutkontroll inför generalrepetitionen
Dokumentation över arbetsprocess, slutresultat och ekonomi.

Genomförande
Tänk på att många avstämningsmöten behövs, speciellt om flera program- och personändringar görs i skolans evenemang. Fördela arbetet tidigt inom projektgruppen och följ upp att var och en har tid tillgänglig för produktivt arbete.

Redovisning och utvärdering.
Slutrapport kan t ex vara en videofilm från evenemanget, skisser på kläder och dekor och viktiga händelser från santeckningarna. Vid utvärderingen bör även arrangörsgruppen för evenemanget delta. Erfarenheter kan utbytas ömsesidigt.

Källor, tips
.

026. Förslag till ny layout i skolverksta’n


Projektidé
Några elever från IP- och TE-programmen kom överens om att göra ett gemensamt projekt och rita en passande maskinlayout för en ny produkt, som skulle tillverkas i en mycket stor serie. Ett av ortens företag var uppdragsgivare.

Handledare blev läraren på IP. Eleverna skulle även samarbeta med företagets kontaktperson som åtog sig att vara ”bollplank”.

Planering
Tillsammans med företagets representant och handledaren diskuterade eleverna noggrant vilka förutsättningar som skulle gälla för produkten d v s kvalitetskrav, seriestorlek och begärd leveranstid. Företaget tillhandahöll CAD-ritning på produkten och övriga dokument som behövdes.

Projektplanens åtgärdsrubriker:
Produktkrav, arbetsberedning, CNC-program.
Lämpliga maskiner för avsedd produktion
Lämpliga hanteringsrobotar och annan kringutrustning.
Uppritning/placering av maskinerna i lämpligt produktionsflöde.
Ekonomi; Beräkning av produktpris, totalkostnad för ny layout.
Dokumentation för sammanställning av slutrapport.

Genomförande
Eftersom projektgruppen hade en god samlad kompetens (TE och IP-elever) och bra företagsstöd gick arbetet snabbt framåt. Gruppen tog fram två alternativa förslag.

Redovisning och utvärdering.
Slutrapporten utgjordes av utarbetad layout (2 st) samt ritningar, arbetsberedning, program, planritning över verkstaden, mm. Utöver detta presenterade gruppen två skalenliga 3D-modeller för de två alternativen.

Källor, tips
.

027. Webbplats för det egna gymnasieprogrammet


Projektidé
Att göra en hemsida som beskriver ditt gymnasieprogram. Den skall i första hand vända sig till grundskolans 9:e klass. Det gäller att göra den så intressant och ”säljande” som möjligt med tanke på att det är hård konkurrens mellan olika program och skolor.

Planering
Hur skall arbetet läggas upp?
Vilka skall delta?
Vem skall vara projektledare?
Vem ansvarar för anteckningarna?
Finns det någon i skolan vi kan diskutera med? IT-ansvarig?
Vilka inom skolan kan vi be om råd?

Genomförande
Kolla på nätet om ni hittar någon hemsida som ser bra ut.
Gör ett förslag på hur en ny hemsida kan se ut.
Gör en budget
Kan vi göra detta själva med ett bra dataprogram eller behöver vi hjälp?

Redovisning och utvärdering
Visa upp det färdiga resultatet för klassen, rektor, studierektor och studievägledare,
Erbjud besök på kommunens grundskolors åk 9.

Källor, tips
Skolans IT-ansvarig.
Hemsidor på nätet
Skolverket

028. Gymnasieelevers val av jobb/studier i årskurs 3?


Projektidé
Under gymnasiets tredje årskurs återkommer allt oftare den viktiga frågan:
Vad skall jag göra efter gymnasiet? Vidareutbildning eller jobb?
Undersök vilka val tidigare elever vid gymnasieskolan har gjort!

Planering
Diskutera projektets avgränsningar med handledaren. Skall undersökning omfatta enbart elever i det egna programmet eller elever från flera program?
Hur lång period skall undersökas? Vilka skall tillfrågas? Vilka källor ska användas? Behövs en frågeenkät? Hur ska svaren sammanställas och presenteras?

Genomförande
Diskutera ingående på vilket sätt informationen skall anskaffas, t ex via post, telefon,
annonsering i dagspress, enkätintervjuer, etc. Fördela arbetet i gruppen. Avsätt en hel del tid för själva genomförandet och för sammanställning av materialet. Stäm av med handledaren. Slutrapporten kan bestå av utredningens resultat, undersökningsmetoden som använts och hur uppgifterna hanterats.

Redovisning och utvärdering
Speciella avsteg från projektplanen och risk för fel i resultatet bör redovisas. Utvärdera vilka nya lärdomar var och en i gruppen fått.

Källor, tips
.

029. Säkerhetslarm till lägenheten/huset.


Projektidé
Med ökande inbrottsfrekvens har det blivit vanligare att installera larm i huset/lägenheten. I projektet skall vi utreda vilka olika typer av larm som finns och hur man kan skydda sig mot inbrott.

Planering
Hur skall arbetet läggas upp?
Vilka skall delta?
Vem skall vara projektledare?
Vem ansvarar för en?
Vilka kontakter skall vi ta?
Finns det några regler om larm?
Har försäkringsbolagen några krav?

Genomförande
Kontakta larmföretag på orten. Hur fungerar olika typer av larm?
Vilken typ av larm skall man ha?
Skall man ansluta till något larmföretag? Fördelar, nackdelar.
Begär in priser för en normalvilla/lägenhet.

Redovisning och utvärdering
Redovisa inför klassen vad ni kommit fram till.

Källor, tips
Lokala larmföretag.
SSF, Stöldskyddsföreningen
SBF, Svenska brandskyddsföreningen

030. Förbättringar i lägenheten/huset eller lokal i skolan.



Projektidé
En renovering av huset/lägenheten är något som många funderar på. Det kan vara allt ifrån en rejäl ombyggnad till en liten ändring i inredningen.
I detta projekt skall vi planera en radikal ändring av inredningen totalt eller i något rum.

Planering
Val av hus, lägenhet, rum.
Utarbeta förslag till förbättringar.
Beräkna kostnaden.
Vilka kontakter skall vi ta?

Genomförande
Kolla i klassen om någon har behov av ett förslag på inredningsändring.
Kontakta inredningsföretag på orten.
Begär priser och gör en kalkyl.
Gör en inredningsritning

Redovisning och utvärdering
Redovisa inför klassen vad ni kommit fram till.
Använd deras synpunkter till ev revidering av ert förslag.
Använd om möjligt CAD-program.

Källor, tips
Kataloger
Möbel- inredningsaffärer

031. Trimning av bilmotor.

Projektidé
Några motorintresserade elever diskuterade ofta trimning av moderna bilmotorer. Snart bestämde man sig för att systematiskt skaffa sig mer kunskaper inom området, för att senare praktiskt kunna trimma en motor. Man startade projektet Att kartlägga vilka faktorer som påverkar resultatet när man trimmar en modern bilmotor.

Planering
Först gjordes en förstudie, med informationsinhämtning (Internet, högskolor, biltillverkare, oljeföretag) Eftersom projektgruppen var stor, skapade man undergrupper om 2-3 elever som skulle specialisera sig på olika områden. Kunskapsområdena fördes in i projektplanen:
1. Styrsystem (chipstrimning vid heldatoriserade tändsystem)
2. Luftinsugning, förbränning och avgassystem; Topplock, insugningsrör/kanaler, överladdning (turbo, kompressor, laddningskylare).
3. Effekthöjning, bränsleförbrukning och utsläpp. Miljöbedömning.
4. Ekonomi. Vad kostar motortrimning?

Genomförande
Undersökningarna blev omfattande. Man ville bland annat ha svar på frågan om det går att öka en bilmotors effekt och samtidigt minska bränsleförbrukningen. Grupperna stämde ofta av projektet med handledaren, speciellt vid den gemensamma skrivningen av slutrapporten.

Redovisning och utvärdering
Slutrapporten blev omfattande, speciellt redovisningen av alla använda informationskällor. Materialet blev ett utmärkt underlag till den eller de som vill ge sig i kast med att trimma en modern bilmotor.

Vid redovisningen gjordes intressanta kommentarer kring utsläppen i vår miljö. De gav många i klassen en extra funderare. Utvärderingen handlade mycket om vilka lärdomar som dragits. Eleverna tyckte samstämt att projektet ”gav motorkunnandet ett lyft”.

Källor, tips
Börja med Internet!


032. Webbplats till förening/byalag på orten.


Projektidé
Att göra eller vidareutveckla en hemsida åt en förening på orten.

Planering
Undersök vilka föreningar som finns.
Kontakta den förening som är intresserad och presentera projektet.
Hur skall arbetet läggas upp?
Finns det någon i skolan vi kan nyttja? IT-ansvarig?

Genomförande
Vi kan genom att studera andra hemsidor på nätet få bra idéer.
Utarbeta ett förslag och diskutera det med föreningen.
Ta reda på om man får kopiera delar av andras hemsidor.
Är föreningen beredd att underhålla hemsidan under överskådlig tid?

Redovisning och utvärdering
Visa upp det färdiga resultatet för era ”beställare” och klassen.

Källor, tips
Kommunens hemsida
Liknande föreningars hemsidor


033. Kommunens webbplats-förbättringsförslag.



Projektidé
Vi tycker att kommunens hemsida saknar en del. Vi skall göra ett förslag på hur den kan bli bättre vad gäller information till ungdomar.

Planering
Hur skall arbetet läggas upp?
Finns det någon i skolan vi kan nyttja? IT-ansvarig?
Vilka inom kommunen kan vi kontakta?
Hur skall förslagen presenteras?
Finns det något bra dataprogram som vi kan använda?

Genomförande
Vi studerar andra kommuners hemsidor på nätet.
Intervjua andra elever och fråga vad en bra hemsida skall innehålla.
Ta reda på om man får kopiera delar av andras hemsidor.
Gör ett förslag på en hemsida.
Kontakta kommunen och diskutera.
Kan vi göra detta själva med ett bra dataprogram eller behöver vi hjälp?

Redovisning och utvärdering
Visa det färdiga resultatet för kontaktpersonerna i kommunen.
Visa också klassen. Använd gärna videoprojektor.

Källor, tips
Hemsidor på nätet

034. Utveckla/designa produkt för företag


Projektidé
Kontakta ett företag och fråga ifall ni får utveckla/designa en enkel produkt som projektarbete i gymnasieskolan. Arbetet kan ske antingen från noll, dvs. med endast en kravspecifikation som utgångspunkt eller alternativ genom att vidareutveckla en produkt som redan finns tillverkad - eller på ritning.

Planering
Ta en första kontakt med företag på orten och presentera projektet. Diskutera erhållna uppdrag tillsammans med företagets representant och handledaren. Gör rimliga avgränsningar.

Projektplanen kan omfatta:
Företagskontakter och avstämningsträffar
Utvecklingsuppgift från företaget med kravspecifikation på produkten;
- funktion, form/utseende, vilken miljö den skall tåla, kostnadsram, leveranstid, mm.
Design/konstruktion; ritningar/program, instruktioner
Eventuell provtillverkning
Dokumentation

Genomförande
En stor del av projekttiden kommer att gå åt dels till att hitta lämpliga produkter dels till att utföra utvecklingsarbetet efter uppställd kravspecifikation. Avsätt också en hel del tid för att inom projektgruppen diskutera olika lösningar. Förankra med jämna mellanrum arbetsprocessen hos handledaren och uppdragsgivaren!

Redovisning och utvärdering.
Produkthandlingar (ritningar, beräkningar, program, mm) egna anteckningar, erfarenheter från gruppens arbete, individuella insatser samt dokument från möten med företagets representant skall ingå i slutrapporten. Redovisning kan ske av alternativa konstruktioner som gruppen valt bort. Utvärdera vad som hänt, resultatet och gjorda erfarenheter. Företagets uppdragsgivare bör bjudas in och avge sitt omdöme.

Källor, tips
Företagets säljbroschyrer/katalog
Företagets hemsida


036. Kostnadsfördelningen på din skola.


Projektidé
Att kartlägga hur ekonomin på vår skola ser ut i stora drag. Hur ser skolbudgeten ut och vem gör den? Hur följs den upp?

Planering
Hur skall projektgruppen se ut? Minst en måste vara kunnig i ekonomifrågor.
Kan vi bilda en projektgrupp med elever från olika program?
Vilka skall kontaktas inom skolan och i kommunen?

Genomförande
Intervjua rektor och skoladministrationen. En utgångspunkt kan vara föregående års årsredovisning.
Hur fördelar sig kostnaderna i skolan?
Ta reda på vem i kommunen som är ansvarig för budgeten.
Ta reda på hur ansvaret fördelas mellan politiker och kommunens tjänstemän.

Redovisning och utvärdering
Gör en uppställning på hur kostnaderna fördelas på olika program, administration, matsal mm.
Redovisa inför klassen och diskutera.
Gör gärna ett förslag på förbättringar.

Källor, tips
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

037. Studiebesöksprogram för grundskoleelever.


Projektidé
Elever i grundskolans årskurs nio brukar varje år bjudas in till gymnasieskolan och informeras om de olika gymnasieprogrammen och om gymnasieskolan.

Gör en tre timmar lång information om vad gymnasieskolan har att erbjuda niorna.
Gör en 20 min lång information där du övertygar niorna om att välja just ditt program.

Planering
Förberedelser
Skapa 2 st programinnehåll
Skapa stödmaterial för informationen
Genomför studiebesöksprogrammet
Dokumentera och skriv slutrapport.

Genomförande
Diskutera i gruppen vad som är viktigt att förmedla till grundskolans elever och i vilka former. Skriv programmen och stödmaterialet och testa! Försök att få stor omväxling i programmen (föreläsning, rundvandring, demonstrationer, frågestund, diskussioner, mm)
Stäm av med handledaren. Genomför studiebesöken.

Redovisning och utvärdering
Bjud in några av niorna till redovisningen och låt dem komma med synpunkter. Utvärdera vad som blev bra och vad som kan göras bättre nästa gång. Vilka lärdomar har dragits?

Källor, tips
www.arbetslivskola.info

038. Arbetsinstruktioner för yrkesmoment


Projektidé
En del yrkesmoment kan lättare läras in om man har tillgång till skrivna arbetsinstruktioner. Välj ett intressant moment inom ditt yrke och skriv en användbar arbetsinstruktion om detta. Om du för tillfället inte kommer på något bra yrkesmoment, skriv en arbetsinstruktion enligt projektidé 98.

Planering
Välj yrkesmoment
Analysera arbetsinnehållet
Skriv instruktionen
Kontrollera att den fungerar
Skriv slutrapport

Genomförande
Välj yrkesmoment där arbetssättet (metoden, vilka hjälpmedel som behövs, kontroll, etc.) är avgörande för slutresultatet. Ta inte för stort område - begränsa arbetsuppgiften tillsammans med handledaren.

Analysera arbetsinnehållet genom att själv genomföra arbetsuppgiften och notera alla stora arbetsmoment (steg) och även de viktiga preciserande och förklarande små momenten (nyckelpunkter). Kontrollera instruktionen genom att läsa och följa den steg för steg – rätta och dokumentera. Slutrapporten skall omfatta hela projektet där den färdiga arbetsinstruktionen blir en viktig del.

Redovisning och utvärdering
Redovisning kan ske som demonstration, där någon utanför projektet får testa hur instruktionen fungerar. Sammanfatta hur en bra arbetsinstruktion skall se ut. Utvärdera vilka lärdomar gruppen dragit av arbetet.

Källor, tips

039. Så jobbar Räddningstjänsten.


Projektidén
Det kan vara intressant för många att få veta mer om hur kommunens räddningstjänst.
Kartlägg detta som ett projektarbete – 100 p.

Planering
Ta en första kontakt med chefen för Räddningstjänsten/Närpolisen i din hemkommun. Beskriv idén och be om tid för ett besök. Diskutera ett upplägg och gör en projektplan,
t ex

Förberedelser; bestämning av de områden som ska studeras
Kontaktvägar och personer att intervjua om t ex
- hur en räddningsinsats kan gå till vid olycka, t ex brand
- vilka säkerhetsproblem som då måste kunna hanteras
- hur arbetsmiljön upplevs av de som jobbar inom räddningstjänsten
- hur räddningstjänsten arbetar med att förebygga olyckor
- närpolisens vanligaste insatser en vanlig helg
Rapportskrivning och redovisning

Genomförande
Ta kontakter och boka tider för besök.
Fråga t ex räddningstjänsten om projektgruppen kan få studera en mindre övning.
Dokumentera! Glöm inte att ta bilder till slutredovisningen!

Redovisning och utvärdering
Anteckningar och bilder sammanställs till en projektrapport. Slutredovisningen kan göras för klassen och kanske i räddningstjänstens lokaler. Kan kontaktpersonerna delta och även medverka vid utvärderingen?

Källor, tips
.

040. Så kan stadsplanering gå till.


Projektidé
Hur går stadsplanering till? Det är en fråga som man som gymnasieelev kan ge svar på inom ramen för projektarbete.

Planering
Tag en första kontakt med tekniska kontoret (genom kommunens växel), presentera ärendet för ansvarig chef. Stäm av projektets omfattning med handledaren.

Åtgärder i projektplanen:
Förberedande kontakter. Vidare hänvisningar?
Intervjuer och studier
Dokumentation
Sammanställning av slutrapporten.

Genomförande
Ta kontakt med ansvariga. Utarbeta enkel frågeenkät
Fundera över vad som är mest intressant att veta, t ex
- vad händer just nu i kommunens stadsplanekontor?
- hur skapas nya bostads- och industriområden? I vilka tidsperspektiv arbetar man?
- vad är ett byggnadstillstånd och hur ska det hanteras?
- vilka dataprogram används vid framställning av stadskartor?
- hur sätter man namn på gator och vägar?
- hur ställer kommunen ut resultaten av sitt arbete?

Genomför intervjuer och studier
Dokumentera, även med bilder. Se också kommunens eget material.
Insamlat material, anteckningar och bilder sammanställs till en projektrapport.

Redovisning och utvärdering
Slutredovisningen kan göras för klassen - och kanske i kommunhusets lokaler?
Kan någon av kommunens kontaktpersoner delta under redovisningen och även medverka vid utvärderingen?

Källor, tips
Kommunens hemsida och övrigt informationsmateriel.

042. Så arbetar kommunens miljökontor.


Projektidé
Undersök hur vår kommun handhar miljöfrågorna.

Planering
Kartlägg vilka miljöfrågor som är aktuella inom kommunen.
Kontakta kommunen och ta reda på vilka som ansvariga och vilka som arbetar med miljöfrågor. Är det politiker eller tjänstemän?
Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i miljöfrågor.

Genomförande
Vi börjar med kommunens hemsida. Vilken vägledning får innevånarna i miljöfrågor?
Titta på andra kommuners hemsidor och jämför.
Besök ansvariga i kommunen och intervjua.
Intervjua några som bor i kommunen. Fråga t ex vad de vet om sophantering, var man lägger farligt avfall mm.

Redovisning och utvärdering
En slutrapport som redovisas i klassen. Bjud gärna in kommunrepresentanter.
Diskutera både det som fungerar bra och det som ni tycker kommunen bör bearbeta och ändra.
Ge förslag.

Källor, tips
Egna och andra kommuners hemsidor.
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

047. Ledningsfunktioner i företag.


Projektidé
En ledningsgrupp för ett företag har en viktig funktion. Gör en jämförelse mellan två mindre företag hur deras ledning och styrelse arbetar.

Planering
Hur ser styrelserna ut i företagen? Hur har de rekryterats? Vem har tillsatt ledningsgruppen? Ansvarsfördelningen mellan styrelse och VD/ledningsgrupp.

Genomförande
Vi undersöker hur olika företags ledningsgrupper är tillsatta genom intervjuer. Planera noggrant de frågor som skall ställas vid besöken eftersom det är en grupp som oftast har begränsat med tid.
Skriftlig sammanställning

Redovisning och utvärdering
Redovisa och diskutera med klassen. Bjud gärna in någon eller några av de personer som intervjuats. Vad har ni lärt er av projektet?

Källor, tips
Företag på orten. Företagarföreningar.
www.svensktnaringsliv.se

048. Ljudnivåer vid olika yrkesverksamheter


Projektidé
Att mäta det buller som uppstår vid olika yrkesverksamheter och föreslå åtgärder där så krävs.

Planering
Bestäm de yrkesverksamheter (på den egna orten) som ni tror är intressanta för projektet.
Kontakta företagen, presentera projektet och föreslå tider för besök.
Tips på yrken: Busschaufför, brunnsborrare, diskjockey, kock, lärare i mellanstadieklass, musiker, parkarbetare, plåtslagare/svetsare, servicetekniker vid bryggeri, servitör på ölpub, traversförare samt travhästtränare.

Tänkbar projektplan
Kontakter, presentera projektet, boka tid för besök. Kontaktpersoner?
Bestämma metod för arbetets uppläggning, träna bullermätning, formulera intervjufrågor.
Besök, mätningar, intervjuer, dokumentation

Genomförande
Informera under besöken att det ät ett skolprojekt. Genomför mätningar och intervjuer i samråd med företagets representant. Gör mätprotokoll och analysera resultaten.
Diskutera och skriv ner förslag till eventuella åtgärder för att förhindra eller dämpa buller.
Visa resultaten. Sammanställ slutrapporten.

Redovisning och utvärdering
Redovisa slutrapporten som bör innehålla hur projektet planerades och genomfördes, vilka resultat och förslag till åtgärder som tagits fram samt de erfarenheter projektgruppens medlemmar fått av projektet. Bjud in företagens representanter till redovisningen och be dem kommentera samt delta i utvärderingen.

Källor, tips
AV föreskrifter om buller, svensk standard om buller
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

 

049. Anställningsförhållanden i arbetslivet.



Projektidé
De traditionella gränserna mellan arbetare, hantverkare och tjänstemän börjar mer och mer att försvinna. Det finns fortfarande olika avtal och flera fackliga organisationer.
Utred vilka skillnader som finns vid olika typer av anställning!

Planering
Välj ut yrkesområden, företag och fackliga organisationer. Planera och genomför intervjuer. Dokumentera.
Är det skillnader i olika avtal med tanke på lön, förmåner och andra anställningsförhållanden? Kan detta vara en faktor vid val av arbete och företag?
Planera intervjuer.

Genomförande
Vi kartlägger vilka arbetsgrupper som finns genom att kontakta organisationer både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan.
Gör en skriftlig slutrapport.

Redovisning och utvärdering
Redovisa och diskutera med klassen.

Källor, tips
Organisationernas hemsidor
www.lo.se (Landsorganisationen)
www.teknikforetagen.se
www.eio.se Elbranschen
www.sef.com Elektrikerförbundet
m fl

050. Företagens internationella marknader.


Projektidé
Vilka internationella marknader ortens företag arbetar på är sällan känt för en del av oss. Kartläggning av detta kan bli ett mycket intressant projektarbete, speciellt om resultatet kan redovisas vid skolans Öppet Hus där också företagen medverkar.

Kartlägg och beskriv företagens export av produkter och tjänster till andra länder.

Planering
Projektplan:
Förberedelser inför träff på företagen
Företagskontakter, intervjuer, anteckningar
Dokumentation
Slutrapport

Genomförande
Förbered kontakterna genom att på webben söka information om aktuella företag på orten och deras produkter. Beskriv också syftet med projektet och hur redovisning skall ske.
Ta kontakt med olika företag, presentera projektet och bestäm tid för besök.
Ställ frågor om hur exportförsäljning går till, hur exportorder och valutaförändringar hanteras, hur service och underhåll sker utomlands, hur nya kundkontakter skapas och hur utlandskundernas synpunkter inhämtas på produkterna.

Be att få ta del av företagens egen dokumentation över produkter och marknader. Sammanställ en slutrapport.

Redovisning och utvärdering
Bjud in företagens representanter till redovisningen (nästa Öppet hus?) och be dem kommentera slutrapporten. Utvärdera vad projektet tillfört ifråga om kunskaper - om företagen och om projektarbete som arbetsmetod. Låt var och en i projektet kommentera.

Källor, tips.

051. Hygieniska krav på ortens restauranger.


Projektidé
Man ser i tidningarna lite då och då att restaurangernas hygien inte alltid är den bästa. Vilka krav ställs på dem och vem övervakar? Hur skall man komma till rätta med problemet?

Planering
Finns det någon övervakande myndighet eller någon i kommunen? Vad gör branschorganisationen? Är det någon skillnad mellan de stora restaurangkedjorna och de små restaurangerna/pizzeriorna/korvstånden? Bör man namnge de som inte uppfyller de hygieniska kraven?

Genomförande
Vi jobbar enligt projektplanen. Börjar med bestämmelser och myndigheter. Undersöker vilka utredningar som har gjorts och vilken uppföljning man har haft.
Kontakt med lokala media och följer upp tidigare reportage.
Kontakt med kommunens ansvarige för dessa frågor?
Kan vi göra något för att följa upp om de som fått anmärkning har åtgärdat detta?

Redovisning och utvärdering
Vi redovisar för klassen med hjälp av t ex PowerPoint.
Namnge de restauranger som fått anmärkningar.

Källor, tips
www.slv.se (Livsmedelsverket)
Kommunens hemsida

052. Kostnader p g a skador och dålig miljö.


Projektidé
Dålig arbetsmiljö leder ofta till kostnader för företag, individ och samhälle. Läs om Jens Otursson i läromedlet Arbetsmiljö och säkerhet (Liber) och starta ett liknande projekt utifrån ett aktuellt skadeexempel, där uppkomna kostnader är möjliga att uppskatta.

Planering
Informationssökning: Arbetsmiljö och säkerhet samt dagsaktuella exempel
Inläsning på valt exempel.
Beräkning (bedömning) av kostnader.
Dokumentation och slutrapport.

Genomförande
Sök ett aktuellt exempel på olyckshändelse (i pressen, på Internet) där kostnadsberäkningar är möjliga att göra. Beräkna de kostnader i stort som kan uppkomma för företaget, den anställde och samhället, p g a den redovisade skadan.

Redovisning och utvärdering
Redovisa slutrapporten, kommentera resultatet och utvärdera projektet.

Källor, tips
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5



053. Olycksfallsfrekvens och förändringstendens inom någon bransch.


Projektidé
Undersöka vilka arbetsolyckor som förekommer i din blivande bransch. Hur många, hur ofta, ökning/minskning de senaste 10 åren.

Planering
Vilka kontakter skall vi ta? Vilka är inblandade i säkerhetsarbetet?
Vilken myndighet handhar dessa frågor? Vilka är speciellt utsatta och vilka olika typer av olyckor inträffar?

Genomförande
Vi tar reda på inblandade instanser och förbereder intervjuer. Planera i förväg med frågor.
Olycksfallsstatistik. Försök få fram speciellt utsatta grupper. Ta hjälp av nätet.
Kontakta branschorganisationer och fackförbund.
Ge förslag på åtgärder. Kan skolan göra något? Skolverket?

Redovisning och utvärdering
Sammanställning och statistik över det totala antalet olyckor. Hur ser det ut i din kommun?
Förslag på åtgärder. Bjud gärna in Skolverket eller sänd projektrapporten till dem.

Källor, tips
Dagstidningar
www.polisen.se
www.skolverket.se
www.lo.se (Landsorganisationen)
www.elsak.se (Elsäkerhetsverket)
www.av.se (Arbetsmiljöverket)
www.teknikforetagen.se
m.fl.

054. Öppet hus-program för grundskoleelever och föräldrar.


Projektidé
Inför sista terminen i årskurs 9 brukar gymnasieskolan arrangera en träff för elever och föräldrar för att informera om gymnasieprogrammen.
Arrangera nästa ”Öppet hus” som ett projektarbete. De som varit ansvariga föregående år är lämpliga att använda som bollplank.

Planering
Skall det vara på dagen eller kvällen? Kan vi ordna något att äta? Var skall vi vara?
Hur många kan det bli? Kan vi engagera tidigare elever? Vad finns det för intressanta arbetsuppgifter att visa upp?

Genomförande
Vi gör ett program som skickas ut tillsammans med inbjudan.
Ta fram några elevarbeten för demo. Intervjua någon äldre elev som arbetar på orten.
Vi gör minst en arbetsstation per program så att elever och föräldrar kan ”känna på”.

Redovisning och utvärdering
Vi visar för klassen den presentation vi tänker inleda träffen med. PowerPoint. Vi presenterar också de stationer som vi tänkt oss. Efter synpunkter och revidering genomför vi programmet.

Källor, tips
Föregående års program.
Elever i gymnasiets åk 1 som var med förra året.

 

056. Informationskväll för ortens företag om din utbildning.


Projektidé
Inför sista terminen kan det vara lämpligt att informera traktens företag om vad vår utbildning har innehållit, vad vi kan och hur många elever som går ut.

Planering
Vilka företag finns inom vårt område? Skall träffen vara på dagen eller kvällen? Kan vi ordna något att äta? Var skall vi vara?
Vi planerar för en trevlig samvaro med våra blivande arbetsgivare!

Genomförande
Gör en adresslista med kontaktpersoner. Fråga samtidigt om ev hemsidor.
Vi gör ett program som skickas ut tillsammans med inbjudan.
Ta fram några elevarbeten för demo. Intervjua någon äldre elev som arbetar i något företag på orten.

Redovisning och utvärdering
Vi visar för klassen den presentation vi tänker göra för företagen. Efter synpunkter och revidering genomför vi programmet.

Källor, tips
Lokal telefonkatalog alt rikskatalogen.
Kommunens hemsida.
Hemsidor, lokala företag.

057. Företagsutställningar vid info-dagar


Projektidé
Många gymnasieskolor arrangerar årligen informationsdagar för grundskolornas elever. Då brukar också en del av ortens företag visa sina produkter och de jobb som de kan erbjuda eleverna efter gymnasieskolan. Arrangemangen kräver en hel del arbete och företagens utställningar måste samordnas.
Genomför som projekt att planera och arrangera informationsdagar för grundskolans elever där ortens företag medverkar.

Planering
Det kan krävas ett inledande möte där representanter för skola och företag kommer överens om hur mål, tid och former i stort för arrangemangen.

Projektplan, åtgärder
Förberedande möte
Kartläggning av intresserade företag
Utarbeta förslag till program, inbjudan, mm
Återkoppla programmet till företaget samt diskutera medverkan (utställningar?)
Planeringsarbete, förberedelser
Genomförande av informationsdagarna
Uppföljning, dokumentation

Genomförande
Det förberedande mötet blir plattformen för det fortsatta arbetet. Därefter kan program, kontaktlistor (företag - skola) och marknadsföringsmaterial utarbetas. Arbetet med lokaler, utställningar, montrar, aktiviteter för besökarna, beställning av förtäring, mm kan starta. Projektgruppen ansvarar för samordning, intern och extern information (presskontakter) samt hela verksamheten från startbeslutet till städning av lokalerna.
Projektets dokumentation sammanställs till en projektrapport.

Redovisning och utvärdering
Vid slutredovisningen kan företagens kontaktpersoner bjudas in. Förutom vilka lärdomar som projektgruppen fått under projektet kan redovisningen också ses som starten till nästa års informationsdagar.

Källor, tips
.

060. Använd våra bär- och svampskogar bättre!


Projektidé
Plocka bär och svamp är för många en trevlig avkoppling i kombination med motion.
Ge förslag till hur våra bär- och svampskogar bättre kan nyttjas.

Planering
Undersök hur bär- och svampskogar nyttjas idag.
Vilka kontakter skall vi ta?
Diskutera möjligheterna till bättre användning.
Föreslå konkreta åtgärder och gör en slutrapport.

Genomförande
Förbered intervjuer.
Ungdomars inställning? Hur har miljön påverkat?
Allemansrätten? Vargrädslan?
Det finns också en kommersiell sida. Hur får livsmedelsindustrin sina råvaror?
Ev kontakt med någon eller några industrier som tar fram sylt, svamp mm.

Redovisning och utvärdering
Redovisa slutrapporten.
Sammanställ den totala försäljningen av produkterna.

Källor, tips
Bär- och svamplitteratur
www.slv.se (Livsmedelsverket)

061. Trafiksäkerheten i Sverige.


Projektidé
Undersök hur trafikolyckorna har förändrats t ex de senaste 10 åren och skadekostnaderna. Vad gör stat, kommun, forskare, biltillverkare för att minska antalet olyckor?

Planering
Vilka kontakter skall vi ta? Vilka är inblandade i trafiksäkerhetsarbetet?
Vilka myndigheter handhar dessa frågor? Vilka är speciellt utsatta vad gäller personer och fordon?

Genomförande
Vi tar reda på inblandade instanser och förbereder intervjuer. Planera i förväg med frågor.
Olycksfallsstatistik. Försök få fram speciellt utsatta grupper.
Kontroll av kommunens mest utsatta platser.
Ge förslag på åtgärder. Vad gör skolan? Skolverket?

Redovisning och utvärdering
Sammanställning och statistik över det totala antalet olyckor. Den egna kommunens olycksfall.
Förslag på åtgärder både i stort och lokalt.
Använd gärna datorhjälpmedel.

Källor, tips
Dagstidningar
Biltillverkare
Försäkringsbolag
www.polisen.se
www.vv.se (Vägverket)

062. Säker kompostering


Projektidé
I vilken utsträckning förekommer kompostering i hemmet? Ökar eller minskar det?
Hur skall man göra för att klara bl a hygien? Finns det några problem?

Planering
Vilka använder kompostering? Stimulerar kommunen hemmakompostering? Finns det några statliga eller kommunala bestämmelser?
Vilken utrustning är lämplig?

Genomförande
Försök att hitta några som tillämpar kompostering och intervjua dem.
Kontakta din kommun. Jämför mellan stora och små kommuner.
Besök t ex byggvaruhus.

Redovisning och utvärdering
Gör en skriftlig rapport gärna i form av en instruktion hur man komposterar. Visa broschyrer på utrustning. Kanske ett studiebesök på en väl fungerande kompostering.

Källor, tips
Kommunens hemsida.
Arbetsmiljöverket, www.av.se
Byggvaruhus

063. Sjösäkerhet.


Projektidé
a) Vilka båttyper bland fritidsbåtarna är sjösäkra? Är det någon skillnad om vi skall vara i en mindre insjö eller om vi skall segla/åka till Gotland över öppet hav?
b) Hur fungerar vår sjöräddning? Vilka organisationer finns och hur samarbetar de? Vilken leder verksamheten vid en olycka?
Ett stort projekt som eventuellt kan delas i två.

Planering
I projektgruppen bör minst en sjövan person ingå.
Projektet omfattar både sjövärdiga båtar och räddningstjänsten. Det går förstås att begränsa projektet till någon av dessa.

Genomförande
Intervjua några båtägare, både segel- och motorbåtsägare.
Besök båtklubbars hemsidor.
Ta reda på vad myndigheten Sjöfartsverket har för ansvar.
Vad gör ”Svensk kustradio, Stockholm radio”? Besök om ni har en möjlighet eller kontakta via mail eller telefon.
Utred hur sjöräddningen är uppbyggd. Flera instanser är inblandade.
Besök en båtmässa om det är möjligt.

Redovisning och utvärdering
Dela in i båttyper och sjösäkerhet.
Försök att samla rikligt med bilder.
Gör en uppställning över hur sjöräddningen fungerar.

Källor, tips
Båtförsäljare
www.sjofartsverket.se
Båtmässor o permanenta utställningar.

064. Förbrukning av svetsmateriel.


Projektidé
Ett företag som har svetsning i sin produktion kan förbruka en hel del svetselektroder och skyddsgas. Vilka sorters elektroder som används och hur stor förbrukningen är, kan vara intressant att undersöka om man har svetskompetens i sitt yrke. Ett lämpligt projekt för en mindre grupp som också vill bredda sina kontakter med företagen.

Planering
Projektplanen kan innehålla:
Kartläggning av lämpliga företag.
Undersökning: Förbereda frågor, besök och intervjuer.
Dokumentation till slutrapport

Genomförande
Kartlägg de företag på orten som har svetsning i produktion eller service/underhåll. Kontakta företagsledningarna och presentera av projektet. Kontaktpersoner för fortsatt arbete?
Utarbeta frågor, t ex Produkter som svetsas? Material i produkterna? Svetsmetoder? Elektrodanvändning? Gasförbrukning? Eventuella tekniska problem vid svetsningen? Arbetsmiljön vid svetsning?
Sammanställ dokumentation till en projektrapport.

Redovisning och utvärdering
Slutredovisningen sker för klassen, handledaren och några av företagens representanter. Utvärderingen kan inriktas speciellt på kompetenskrav och viktiga arbetsmiljöfrågor vid svetsning samt vilka nya kunskaper projektet gett deltagarna.

Källor, tips
Kataloger, broschyrer.
Leverantörers hemsidor.

065. Arbetsmiljö och säkerhet vid svetsning.

Projektidé
Att studera hur ett eller flera företag arbetar med svetsning, vilka säkerhetsrisker och skyddsanordningar som finns och hur säkerhetsregler och skydd eventuellt påverkar arbetet.

Planering
Projektplanens åtgärder, t ex
Repetition av lämpliga avsnitt i Arbetsmiljö och säkerhet (Liber)
Kontakt med ledningen för lämpliga företag, presentera projektet och boka tid för besök.
Förbereda frågor inför besöken. Studier och intervjuer.
Dokumentation.

Genomförande
Sök information om företagets svetsade produkter, krav på svetsningen och vilka svetsutrustningar som normalt används. Gör studier på arbetsplatserna och intervjua yrkessvetsare. Mätningar?
Dokumentation. Undersökningen sammanställs i en rapport.

Redovisning och utvärdering
Redovisning av projektet, speciellt om olika arbetsmiljöer vid svetsning. Utvärdering av vilka erfarenheter och kunskaper deltagarna fått.

Källor, tips
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

066. IT i företaget – vad omfattar det?


Projektidé
IT står för Informationsteknik. De flesta företag hanterar i dag sin information med hjälp av datorer; allt från inköpsorder till leverans. Ofta finns flera olika datorsystem i ett företag. Exempel kan vara administrativa system för ekonomi, löner, kontorsarbete och trycksaksframställning. CAD, CAM, MPS är exempel på IT-system du kan möta på konstruktionskontor och i produktionen. Även i många av företagens produkter finns små eller stora datorer med program för styrning, kvalitetskontroll, mm.

Projektet syftar till att kartlägga hur ett (eller flera) företag använder sig av IT i sin verksamhet och i sina produkter.

Planering
Ta förberedande kontakter med företag, presentera projektet och be att få genomföra undersökningen. Avgränsa projektet i samråd med handledaren och kontaktperson (erna) vid det medverkande företagen.

Projektplanens åtgärder kan vara:
Ta förberedande företagskontakter
Utarbeta frågor inför besöken.
Gör undersökningar, intervjuer.
Dokumentera och skriv slutrapport.

Genomförande
Notera vilka IT-system som finns och vad de kan hantera. Notera speciellt vad företaget räknar som IT-system. Gör en djupare beskrivning av något IT-system som ni i gruppen är mer intresserad av. Dokumentera! Låt företagets kontaktperson läsa vad som skrivits.
Ställ gärna frågan ”hur företaget skulle fungera utan dessa IT-system”.
Sammanställ slutrapporten.

Redovisning och utvärdering
Rapporten redovisas för klassen och berörda företag. Utvärdering görs av projektet med tanke på vilka kunskaper och erfarenheter det gett. Kan informationen om IT i företagen delges andra program i din skola?

Källor, tips
Leverantörers hemsidor
Broschyrer, tidskrifter

067. Hur används MPS-system i industrin?


Projektidé
MPS är en förkortning av Material och ProduktionsStyrning. Det är främst tillverkande företag som använder MPS-system i sina datorer för att ha grepp om tillverkningen – från order till leverans. MPS-systemen kan t ex visa var en produkt eller en enskild detalj befinner sig i produktionskedjan.

Undersök vilken nytta ett MPS-system gör i ett visst företag. Vad skulle hända i företaget om MPS inte fanns?

Planering
Ta förberedande kontakter med små företag som arbetar med MPS. Presentera projektet och be att få genomföra undersökningen. Avgränsa projektet i samråd med handledaren och kontaktperson (erna) vid det medverkande företagen.

Projektplanens åtgärder kan vara:
Ta förberedande företagskontakter.
Utarbeta frågor inför besöken.
Göra undersökningar, intervjuer.
Dokumentera och skriva slutrapport.

Genomförande
Intervjua en av företagets representanter som väl känner till MPS-systemet. Notera MPS-systemen olika funktioner. Ta reda på om det används fullt ut eller är i ett uppbyggnadsskede. Fördelar och nackdelar med befintligt system? Följ en detalj (produkt) genom systemet och notera vad som är viktigt för att ej insatta personer ska förstå hur systemet fungerar. Sammanställ dokumentationen.

Redovisning och utvärdering
Ett bra sätt att redovisa inför klassen är att komma överens om ett studiebesök på företaget där MPS-systemet får stå i fokus. Demonstration kan ev utföras av projektgruppens medlemmar med stöd av företagets kontaktperson. Skriftlig redovisning kan komplettera visningen. De nya kunskaperna för projektets medlemmar utvärderas.

Källor, tips.

068. Förekomsten av musarm hos datoranvändare.


Projektidé
En och annan datoranvändare har efter en tid råkat ut för s.k. musarm. Det är en kroppsskada som brukar yttra sig som smärta på utsidan armen ovanför armbågen.

Undersök på en arbetsplats om musarm förekommer och hur problemet brukar hanteras.

Planering
Börja med att lära dig mer om musarm. (sök musarm på Internet). Ta kontakt med arbetsplatser (skolkontoret, företag, e d) där problemet kan förekomma. Undersök om projektgruppen kan göra besök och intervjua datoranvändare. Gör arbetsfördelning i gruppen.

Projektplanen kan innehålla, t ex
Förberedelser: Kunskapssökning, kontakt med arbetsplatser
Undersökning av problemets omfattning.
Dokumentation, slutrapport.

Genomförande
Ställ frågan till olika arbetsplatser om projektet kan genomföras där. Kontaktpersoner?
Kartlägg genom intervjuer. Undersök vilka personer som skadats, hur länge varje person haft sin skada, om den skadade sökt vård, vilken behandling som då rekommenderats och hur den som skadats nu upplever situationen. Titta speciellt på hur skadorna kan undvikas.
Dokumentera, sammanställ slutrapporten och återkoppla delar av undersökningen till de personer som intervjuats.

Redovisning och utvärdering
Undersökningens sammanställning redovisas. Utvärdering görs av projektet, hur eventuell gruppsamverkan har fungerat samt vilka kunskaper och erfarenheter deltagarna fått, individuellt och i gruppen.

Källor, tips
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5
Hemsidor, sökmotorer.
Skolläkare, -syster.

069. Hantering av metaller och kemikalier som avfall.


Projektidé
Varje kommunledning har ansvar för hur farligt avfall hanteras inom kommunen. Vet du hur din kommun hanterar t ex tungmetaller och giftiga kemikalier? Om inte…
… undersök detta som projektarbete – 100 p

Planering
De flesta kommuner har god allmän information om hur miljöfrågor – och speciellt farligt avfall - ska hanteras. Se kommunens hemsida eller eventuell miljökalender som utdelats.
Gör en projektplan om hur undersökningen skall läggas upp.

Genomförande
Skaffa mer allmän information om hantering av miljöfarligt avfall, bl a genom källor och tips nedan. För att få reda på hur man tekniskt hanterar ämnen som är farliga för människor och djur, kan du få mer information från miljökontoret eller från någon ansvarig vid kommunens avfallsanläggning. Notera speciellt vilka avfallsmängder och vilka kostnader det rör sig om. Jobba gärna i grupp!
Kontakta fler nyckelpersoner i kommunen och intervjua dem. Besök avfallsanläggningen och studera på plats.
Dokumentera och sammanställ.

Redovisning och utvärdering
Undersökningen sammanställs och redovisas. Hur går hanteringen till i praktiken? Utvärdering görs av projektet, hur eventuell gruppsamverkan har fungerat samt vilka kunskaper och erfarenheter deltagarna fått – individuellt och i gruppen.

Källor, tips
Hemsidor: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, SAKAB, din hemkommun

070. Vanliga orsaker till bränder.


Projektidé
Projektet går ut på att undersöka de vanligaste orsakerna till bränder på arbetsplatser, i offentliga lokaler och i bostäder. Komplettera med djupstudier av några verkliga exempel och ge förslag på hur just dessa bränder skulle kunna ha undvikits.

Planering
Undersökningens uppläggning Vad skall undersökas?
Undersökningsmetod? Informationskällor?
Arbetsfördelning i gruppen?
Dokumentation och sammanställning av slutrapport.

Genomförande
Insamling av övergripande information på nätet, bl a statistik. Val av exempel samt noggranna djupstudier. Noteringar, dokumentation och framställning av slutrapport.

Redovisning och utvärdering
 Kan kommunens miljökontor delta i redovisningen och kommentera slutrapporten? Utvärdering av projektet, sättet att arbeta, samverkan i gruppen samt summering av nya kunskaper.

Källor, tips.
Om brandfaran och länkar; se Arbetsmiljö och säkerhet (Liber)
Se också Försäkringsbolagens statistik hos Svenska Brandförsvarsföreningen, SBF.



071. Arbetsplatsens vanligaste olyckor.


Projektidé
Projektet går ut på att undersöka vilka olyckor som är vanligast på våra arbetsplatser.
Undersökningen kan begränsas på olika nivåer, t ex inom EU, i vårt land, i utvalda regioner eller inom olika branschområden, t ex industri, restaurang, bygg, trähantering, m fl. .

Planering
Beslut om undersökningens omfattning.
Arbetsfördelning i gruppen.
Informationskällor?
Undersökningar.
Dokumentation och slutrapport

Genomförande
Insamling av övergripande information på nätet, bl a statistik fån Arbetsmiljöverket. Val av nivåer och områden med olika typer av kartläggningar. Dokumentera, ta fram en slutrapport och bestäm sätt för redovisning.

Redovisning och utvärdering
Undersök om något skyddsombud från ortens företag vill delta under redovisningen och kommentera rapporten. Utvärdering görs av projektet, hur eventuell gruppsamverkan har fungerat samt vilka kunskaper och erfarenheter deltagarna fått.

Källor, tips.
www.av.se

072. De vanligaste olyckorna i hemmen

Projektidé
Undersök vilka olyckor som är vanligast i våra hem! Bestämd avgränsning måste göras, t ex olyckor för vilka man sökt läkarvård, vuxna och/eller barn eller olyckor som ej har dödlig utgång. En annan avgränsning kan vara geografisk; inom EU, inom landet, etc.

Planering
Beslut om undersökningens omfattning.
Arbetsfördelning i gruppen.
Informationskällor
Undersökningar.
Dokumentation och slutrapport.

Genomförande
Insamling av övergripande information på nätet, bl a statistik. Val av nivåer och områden med olika typer av kartläggningar. Dokumentera, skriv en slutrapport och bestäm om lämpligt sätt att redovisa.

Redovisning och utvärdering
Undersök om något skyddsombud från skolan eller något av ortens företag vill delta under redovisningen och kommentera rapporten. Utvärdering görs av projektet, hur eventuell gruppsamverkan har fungerat samt vilka kunskaper och erfarenheter deltagarna fått.

Källor, tips
www.av.se Arbetsmiljöverket
www.elsak.se Elsäkerhetsverket
sökmotorer
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

073. Vad innebär producentansvar?


Projektidé
Undersök producentansvaret för tre specifika produkter, t ex batterier, plastflaskor och bildäck. Arbeta gärna i en liten projektgrupp.

Planering
Bestäm produkterna i samråd med handledaren. Diskutera och bestäm sättet att genomföra undersökningen. Vad gäller för produktsäkerhet och återvinning i Sverige? Vilka informationskällor kan användas vid undersökningen?

Genomförande
Undersök vilka regler (förordningar) som gäller i vårt land och inom EU. Ansvarsfördelning mellan producenten, samhället (kommunen) och användaren. Vilka kostnader uppstår och vilka får betala? Dokumentera.

Redovisning och utvärdering
Sammanställ slutrapporten och redovisa inför klassen. Utvärdera ert arbete och era nya kunskaper.

Källor, tips
Naturvårdsverket

 

074. Kan stark musik ge bullerskador?


Projektidé
Det tycks finnas olika meningar om ifall skador på hörseln kan uppkomma när man lyssnar på stark musik. Undersök i projektet om stark musik kan orsaka hörselskador!

Planering
Beslut om undersökningens omfattning.
Informationskällor
Arbetsfördelning i gruppen
Undersökningsmetoder
Dokumentation
Slutrapport

Genomförande
Insamling av övergripande information på nätet, bl a statistik, svensk standard inom bullerområdet och vilka krav som ställs från Arbetsmiljöverket. Brukar musiker vid större symfoniorkestrar bli mer hörselskadade än andra? Hur är det med ljudnivåer och buller på diskotek? Dokumentera, skriv en slutrapport och bestäm sätt att redovisa.

Redovisning och utvärdering
Undersök om något skyddsombud från ortens företag vill delta under redovisningen och kommentera rapporten. Utvärdering görs av projektet, hur eventuell gruppsamverkan har fungerat samt vilka kunskaper och erfarenheter deltagarna fått.

Källor, tips
www.av.se
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

075. Så jobbar en produktionschef, naprapat, framtidsforskare.


Projektidé
I allmänhet är våra kunskaper om andra befattningshavares arbetsområden är ytterst begränsade. Det är endast i undantagsfall en psykolog känner till vad en javaprogrammerare gör och lika sällsynt är det att en forskare inom nanoteknik har kunskaper om en intarsialäggares arbetsuppgifter.

Projektet går ut på att ingående beskriva några vanligtvis okända yrkesbefattningar. Beskriva yrkesinnehåll, teoretiska kunskapskrav och utbildningsvägar till yrkena.

Planering
Projektrubrikens förslag kan bytas ut mot vilka andra yrken som helst. Välj dock befattningar som finns inom arbetslivet på orten och där personer inom yrkena är villiga att medverka i projektet och bli intervjuade.

Projektplanens åtgärder, t ex
Bestämma yrken/befattningar
Intervjuer med återkoppling.
Dokumentation
Korrigera vid behov och sammanställ slutrapporten

Genomförande
Välj lämpliga befattningar där ni vet hur personerna kan nås. Notera noggrant under intervjuerna, eller komplettera med ljudinspelningar. Låt de intervjuade personerna läsa slutmaterialet före redovisning. Fundera över om redovisningen delvis kan göras som bildspel film – eller kanske rollspel?
Sammanställ slutrapporten.

Redovisning och utvärdering
Undersökningen redovisas. Utvärdering görs dels av projektarbetet dels hur gruppsamverkan samt kontakterna med de personer som intervjuats har fungerat. Lägg till vilka nya kunskaper och erfarenheter ni i gruppen fått.

Källor, tips.
Fackliga och arbetsgivarorganisationer, hemsidor.
Högskolor och universitet, hemsidor.

 

076. Belysningen på arbetsplatser.


Projektidé
En arbetsplats kräver god synergonomi.
I en lokal erfordras olika belysningsstyrkor beroende på typ av verksamhet. Även begrepp som luminans är viktigt i sammanhanget. Undersök belysningen på några arbetsplatser. Mät och föreslå åtgärder att förbättra synförhållandena om så behövs.

Planering
Avgränsa projektet till ett rimligt antal arbetsplatser. Välj arbetsplatser i skolan eller utanför skolan som kan ha brister i belysningen.

Projektplan – åtgärder, t ex
Val av arbetsplatser
Informationsinhämtning (repetition av Arbetsmiljö och säkerhet, Liber)
Mätningar, intervjuer och dokumentation.
Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning
Dokumentation.

Genomförande
Vilka rekommenderade värden finns för olika arbetsplatser? Vad menas med synergonomi?
Vi reder ut de begreppen och gör en uppställning på olika belysningskrav beroende på var man befinner sig i lokalen.
Lokalens färg; inverkan på synergonomien.
Mätning av skolans belysning på olika platser.
Kan man spara energi med klok belysning?
Förslag till åtgärder.
Dokumentation, slutrapport.

Redovisning och utvärdering
Redovisning av de värden som vi kommit fram till.
Belysningstermer, storheter, färgval i lokalen är exempel som behandlas i slutrapporten.
Redovisning av mätresultatet i skolan. Ev förslag till åtgärder.

Källor, tips
Grossister t ex SOLAR, SELGA, Ahlsell
Sök på nätet, belysning
www.fagerhult.se
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

077. Yrkesombudets arbete i ett företag.


Projektidé
Yrkesombud, facklig representant som arbetar med yrkesutbildningsfrågor i företaget, finns i en del teknikbranscher. Det är arbetsgivarna och arbetstagarna i branschen som har avtal om detta. Avtalen brukar bl a omfatta yrkesombudets ansvarsområden, rättigheter och skyldigheter.

Undersök hur yrkesombudet arbetar med yrkesutbildningsfrågor vid några större företag, t ex ett som medverkar med APU/sommarpraktik för gymnasieskolans elever.

Planering
Kontaktarbete
Utarbeta frågor
Intervjuer
Dokumentation

Genomförande
Ta först kontakt med fackföreningens avdelning på orten. Där kan du få besked om hur facket arbetar och i vilka företag det finns yrkesombud. Kontakta fackets klubb på företaget och presentera projektet. Förankra projektet även hos företagets ledning, t ex hos den personalansvarige. Genomför intervjuerna med fackets representant.

Föreslå att få komplettera frågorna med att studera hur ett yrkesombud under ett par halvdagar arbetar med utbildningsfrågorna. Vilka frågor prioriteras? Hur aktivt deltar yrkesombudet i utbildningsverksamheten? Har yrkesombudet även andra arbetsuppgifter i företaget.
Dokumentera, skriv slutrapporten.

Redovisning och utvärdering
Ge en bakgrund som allmänt beskriver den fackliga verksamheten och den organisation (företag) där yrkesombudet verkar. Bjud även in berörda yrkesombud till
redovisning och utvärdering. Utvärdera vilka nya kunskaper projektet gett.

Källor, tips


078. Skyddsombudets arbete i ett företag/skola.


Projektidé
Ett skyddsombud skall företräda sina arbetskamrater i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.
Detta gäller även i skolan. Vi vill ta reda på vilka uppgifter ett skyddsombud har och hans/hennes ställning i förhållande till arbetsgivare/skola.

Planering
Var skall det finnas skyddsombud? Vilken lagstiftning styr och finns det någon övervakande myndighet? Vilka befogenheter har ett skyddsombud?

Genomförande
Vi söker information på t ex nätet. Kontaktar något skyddsombud på ett större och ett mindre företag på orten. Skolans skyddsombud intervjuas.
Vilka arbetsrutiner som bör finnas på respektive arbetsplats kartläggs.
Vi sammanställer resultatet i en rapport.

Redovisning och utvärdering
Vid redovisning i klassen är det en fördel om skyddskommitté och skyddsombud är närvarande.

Källor, tips
Fackliga och arbetsgivarorganisationer .
www.av.se (Arbetsmiljöverket)
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5

080. Arbetsmarknad för avgående gymnasieelever.


Projektidé
Undersök arbetsmarknaden lokalt, regionalt och nationellt för några yrkesområden, t ex inom de yrken ni själva i projektgruppen tänker välja.

Planering
Vilka företag finns inom respektive område på orten? Vad har arbetsförmedlingen att erbjuda? Vill företagen annonsera på skolans anslagstavla?

Genomförande
Gör en adresslista över ortens företag med namn på personalrepresentanterna. Undersök om företagen har hemsidor. Vi kontaktar arbetsförmedlingen och listar upp lediga jobb.
Undersökningen begränsas till de utvalda yrkesområdena. Diskutera omfattningen med handledaren. Vilka jobb är möjliga att söka efter genomfört gymnasieprogram? Vilka jobb finns på orten, i länet, i landet och inom EU-området. Finns alternativa vägar till jobb, t ex att starta eget företag?
Sök information genom t ex Arbetsförmedlingen, Internet, annonser i pressen eller genom att planera och genomföra besök hos arbetsgivarna. Finns andra vägar?

Redovisning och utvärdering
Vi skriver en rapport som redovisas för samtliga avgångsklasser. Inbjudna från företag och arbetsförmedling medverkar. Lämpligt att arrangera en frågepanel som avslutning.

Källor, tips
Lokal telefonkatalog alt rikskatalogen.
Kommunens hemsida.
Hemsidor, lokala företag.
www.ams.se (Arbetsförmedlingen)

081. Möjliga påbyggnadsutbildningar för avgående gymnasieelever.


Projektidé
Det är många som vill plugga vidare efter gymnasiet. Utred vilka möjligheter som finns inom högskola, universitet och andra påbyggnadskurser inom din sektor.

Planering
Vilka kurser finns? Hur långa? Vad kostar det? Vilka möjligheter finns för boende på högskole- och universitetsorterna?
Avgränsa projektet tillsammans med handledaren.

Genomförande
Enligt plan. Gör regelbundna avstämningar med handledaren och begränsa till påbyggnadsutbildningar t ex inom kommunen, länet eller landet. Gör också klara avgränsningar av inriktningar/program/kurser. Undersök också vilka inträdeskrav som gäller, t ex riksintagning, betygskrav och andra viktiga fakta.
Gör en sammanställning av kostnaderna under utbildningstiden.
Dokumentera och sammanställ slutrapporten.

Redovisning och utvärdering
Presentation för avgångsklasserna. Avslutas med en paneldiskussion. Broschyrer bör finnas tillgängliga.
Undersök om en representant från någon lokal påbyggnadsutbildning är intresserad av att delta när slutrapporten redovisas. Vid utvärderingen bedöms dels projektresultatet dels hur arbetet utvecklats i projektet och vilka erfarenheter projektdeltagarna fått.

Källor, tips
www.skolverket.se
Sök högskolor och universitet på nätet. Utbudet är stort.

082 Regelbunden motion för bättre hälsa och kondition.


Projektidé
Undersök vilka nya forskningsrön som visar att motion är bra för hälsan.

Planering
Finns det några vetenskapliga bevis? Är det viktigt att man börjar i unga år? Vilka sjukdomar undviker man med motion? Hur ofta och hur länge?

Genomförande
Vi söker efter forskning inom området. Nätet har mycket om motion. Utred vad skolgymnastiken betyder för god hälsa.

Redovisning och utvärdering
Gör en slutrapport som visar era resultat. Bjud in någon representant för "Friskis o svettis" eller från något annat motionsinstitut. Leta på nätet!

Källor, tips
Sök med hjälp av någon sökmotor på "motion" mm

083. Kostens betydelse för din hälsa.


Projektidé
Undersök vilken betydelse kosten och kostvanorna har.

Planering
Går det att bedöma vilket som är viktigast för hälsan, kosten eller regelbunden motion?
Vilka kostvanor inför våra föräldrar när vi är små? Kan vi ändra på ett invant beteende? Vad säger läkarna? Vilka sjukdomar är beror på det vi äter?

Genomförande
Sök efter forskning inom området. Utred om skolmaten är viktig.
Vad säger läkarna?
Vikten av att tidigt fastlägga kostvanor.
I USA blir folk allt tjockare. Är det så i Sverige också?
Dokumentera och sammanställ en slutrapport.

Redovisning och utvärdering
Rapportera till klassen vad ni kommit fram till. Tror alla på resultatet? Komplettera med vetenskapliga undersökningar.

Källor, tips
Sök på nätet t ex "kost"

084. Vilka skador kan solbestrålning ge?


Projektidé
Vi i den kalla Norden tycker som regel om att sola. Vi vet också att det är lätt att bränna sig om vi exponerar oss för mycket. Vi skall i projektet undersöka hur farligt det är med solstrålning.

Planering
Hur farlig är en för kraftig solbränna? Hur kan vi skydda oss? Är det någon skillnad i olika åldrar? Vad gör man om man har bränt sig för mycket? Är det någon skillnad mellan solen i Sverige och Medelhavet? Är det snyggt att vara brun?

Genomförande
Intervjuer med skolläkare, skolsyster och apotek.
Förbered frågorna noga. Intervjua klassen om deras solvanor.
Vi försöker få fram om det finns olika skönhetsideal i olika länder.

Redovisning och utvärdering
Skriv en rapport som kan diskuteras i klassen. Föreslå åtgärder. Inbjud skolläkare och skolsyster till genomgången.

Källor, tips
www.apoteket.se
sök på nätet t ex skolläkare


085. Hur har det gått med Agenda 21?


Projektidé
1992 hade FN en miljökonferens i Rio De Janeiro där bl a Agenda 21 antogs. Man konstaterade att den globala miljön är viktig. Vi hörde talas om detta under 90-talet men vad hände sedan? Har världen och vi glömt bort? Hur har din kommun följt upp Agenda 21?

Planering
Vad är Agenda 21? Vad var målet och syftet? Hur har vi arbetat med detta i Sverige? Finns det några påtagliga resultat?

Genomförande
Vi försöker att följa upp Sveriges insatser inom området. Vi tittar på hur vi nationellt och kommunalt har behandlat Agenda 21. Intervjua ansvariga i kommunen. Förbered frågor.
Slutrapport.

Redovisning och utvärdering
Redovisa i klassen. Ansvarig i kommunen bjuds in.

Källor, tips
Sök på nätet, t ex agenda 21
Kommunens hemsidor



087. Jämförelse mellan olika typer av värmepumpar


Projektidé
Värmepumpar har under 2000-talet blivit ett komplement till andra uppvärmningsformer både i stora och små byggnader. Vi jämför olika typer och tittar på ekonomin för dessa.

Planering
Vilka typer av värmepumpar finns det? Hur lång tid tar de innan man har tjänat in den? Det brukar kallas pay-off-tid.
För- och nackdelar med olika typer? Har storleken någon betydelse?

Genomförande
Vi undersöker marknaden och diskuterar med leverantörer. Kontakt med branschorganisationer och villaägarföreningar. Installerade anläggningar, villor och kommunanläggningar. Kontakta och intervjua några som har installerat. Kontakta kommunen och fråga om det finns någon installerad anläggning.
Finns några statliga eller kommunala bestämmelser.

Redovisning och utvärdering
Rapport som redovisar olika alternativ och ekonomi. Bjud gärna in leverantörer. Viktigt är att redovisa de ekonomiska förutsättningarna.

Källor, tips
Sök på nätet efter "värmepumpar"
Kommunens hemsida

088. Hur hanteras mobbning i skolan av samhället?


Projektidé
Mobbning i skolan och arbetslivet är en oacceptabel företeelse.
Arbetsmiljöverket har föreskrifter om detta vilket gör mobbning till en straffbar handling. Detta tar man upp i Arbetsmiljöverkets AFS 1993:17.

Planering
Vad är mobbning enligt Arbetsmiljöverket? Vad säger Skolverket? Vilket ansvar har skolan och skolledningen och finns det någon konkret plan mot mobbning? Finns det någon lagstiftning?

Genomförande
Vi utreder vilka bestämmelser som finns och straffpåföljd om man inte uppfyller dessa. Skolans och arbetsgivarens ansvar. Fall som vi haft i kommunen utreds.

Redovisning och utvärdering
Vi gör en rapport som redovisas i klassen. Innehåller bl a de bestämmelser som gäller. Använd gärna datorhjälpmedel t ex Powerpoint.
Diskutera i klassen och avsluta ev med en paneldiskussion i aulan.

Källor, tips
www.skolverket.se
sök på "mobbning"
"Arbetsmiljö och säkerhet" Liber 47-01634-5



Projektidéer, rubriker


089. Distribution av dagstidningar.


Projektidé
Dagstidningar distribueras på olika sätt i Sverige. Kartlägg hur distributionen av morgontidningar organiseras och hur det fungerar.


090. Fisketävlig för ungdomar.


Projektidé
Att anordna en fisketävling på vinterisar eller sommarsjöar. Kan kombineras med en idrottsdag i skolan.


091. Modevisning i skolan.


Projektidé
Att i skolan anordna en modevisning, i samverkan med konfektionsföretag, med tjejer och killar som publik. Kan skolans elever ställa upp som mannekänger?


092. Skinnkonfektion i Sverige.


Projektidé
Sverige har en omfattande skinnkonfektionsindustri i bl a Dalarna. Frågor som kan utredas i projektet kan vara; var, i vilken omfattning och möjligheterna för svensk skinnindustri att konkurrera.


093. Metoder för rostskydd av bilar.


Projektidé
Vilka metoder som finns och tillämpas av bilindustrin skall utredas i detta projekt.


094. Hur styrs hushållsmaskiner och -apparater av modern elektronik?


Projektidé
Våra hushållsmaskiner styrs alltmer av sofistikerad elektronik. Man ersätter ibland mekaniska konstruktioner med elektroniska t ex i tvättmaskiner. Det finns en mängd smarta lösningar som vi i projektet skall utreda. Begränsa!


095. För- och nackdelar med dieselmotorer.



Projektidé
Dieselmotorers avgasutsläpp har diskuterats genom åren. Vilka bestämmelser gäller? Jämför skatten på diesel och bensin. Hur ser den globala utvecklingen ut?


096. Bränsleceller - funktion och kommersiella tillämpningar.


Projektidé
Ta reda på hur bränslecellen fungerar och ge exempel på kommersiella tillämpningar. Vissa försöksprojekt har startats, bl a SL-bussar i Stockholm.


097. Olika energislag för drivning av bilar.


Projektidé
Undersök vilka drivmedel som idag används för bilar. För- och nackdelar. Hur ser framtidens energilösning ut för fordon?


098. Datorbygge - arbetsinstruktion.


Projektidé
Gör en arbetsinstruktion för hur man bygger en dator med lösa enheter. Gör också en stycklista och en kalkyl. Jämför priset med att köpa en färdig.

099. Vedeldad bastu – arbetsinstruktion.



Projektidé
Designa/rita en vedeldad bastu. Gör en stycklista, arbetsinstruktion och kalkyl över byggkostnaderna.


100. Signalanordning för brevlåda.


Projektidé
Konstruera och tillverka signalanordning för en postlåda som finns 10-25 meter från ett hus. Den skall visa att posten har kommit. Tag fram både en mekanisk och en elektronisk konstruktion och beräkna kostnaderna.

101. Norrländskt laxfiske med fasta redskap.


Projektidé
Utred hur man fiskar lax med fasta redskap och bedöm lönsamheten för en enskild fiskare.


102. Kan klotter elimineras eller minskas?


Projektidé
Utred omfattningen av klotter på din hemort. Vilka kostnader drabbar oss i samhället?
Ge förslag på hur klottret kan minskas.


103. Jämförelser - mindre bläckstråle- och laserskrivare.


Projektidé
Dessa skrivare passar mindre företag och privatpersoner.
Undersök och jämför funktioner, service-, investerings- och driftkostnader för dessa båda typer.


104. Utveckla/designa produkt/process i samråd med högskola/teknikcenter.


Projektidé
Ta kontakt med aktuell instans och diskutera samarbete kring ett passande projekt.


105. Skapa studiebesöksprogram i företag för grundskoleelever.


Projektidé
Kontakta ett företag på orten och föreslå ett samarbetsprojekt som resulterar i ett lämpligt studiebesöksprogram för grundskolans elever och lärare.


106. Utställning i kommunhusets entré om ditt gymnasieprogram.


Projektidé
Ta kontakt med kommunen och föreslå en temautställning om ditt gymnasieprogram.


107. Informationskväll för kommunledningen om din utbildning.


Projektidé
Ta kontakt med kommunen och föreslå en informationskväll om ditt gymnasieprogram.

108. Informationskväll för studie- och yrkesvägledare om din utbildning.


Projektidé
Ta kontakt med studie- och yrkesvägledare och föreslå en informationskväll om ditt gymnasieprogram.

109. Ordna träff som upptakt till samverkan kring projektarbete.


Projektidé
Ordna en träff med elever i andra program kring projektarbete 100 p. Många idéer kan komma fram vid ett möte av ”brainstormingkaraktär”.


110. Studiebesök/resa för klassen till intressanta företag.


Projektidé
Undersök möjligheterna att anordna en intressant studieresa till företag på orten, inom landet eller annat EU-land.
Planera noga i samråd med företaget.

 

 

© Copyright Liber och författarna