28 August 2023
Kraften i att lära sig begrepp och ett ämnesrelaterat språk
Samhällskunskapslärarna Anna Winroth och Gustav Bäckström är eldsjälarna som vurmar för att bygga upp elevernas ämnesspråk och väcka deras kritiska sinne – viktiga ingredienser i ett ämne som Internationella relationer. Dessutom har Anna och Gustav ett vasst öga för att använda påhittiga övningar och hitta arbetssätt som varierar undervisningen. Tillsammans för Libers räkning har de därför satt ihop en helgjuten lärarhandledningen till den nya upplagan av gymnasieläromedlet Internationella relationer. Här ger Anna, en av eldsjälarna, svar på tre frågor om deras arbete.
I introduktionen har ni med en träffsäker illustration. Berätta, vad säger den om vikten av att eleverna lär sig relevanta begrepp?
Begrepp möjliggör ett koncentrerat och specifik ämnesrelaterat språk. Modellen skapades för att illustrera vad begreppen möjliggör i analystrappan. Jag hade en klass i Samhällskunskap 2 där eleverna ofta förklarade de begrepp de använde, i stället för att använda begreppen på rätt ställe och i rätt sammanhang. Modellen tydliggjorde för dem att begrepp ska användas, inte förklaras.
Många elever har med sig begrepp från andra samhällsvetenskapliga kurser så viss förförståelse i begreppsvärlden finns. Internationella relationer kommer ju med nya begrepp som ökar exaktheten i elevernas analyser. Ju tidigare de nyttjar ämnesspecifika begrepp desto bättre, därför finns illustrationen med i förordet.
Visst erbjuder smörgåsbordet något för både den erfarne, den nyexaminerade såväl som för den nyfikne läraren?
Lärarhandledningens tanke är att alla ska kunna hitta något vettigt att använda. Man behöver inte följa lärarhandledningens tanke från A till Ö utan plocka lite som man vill, beroende på vem man är som lärare, vilka elever man har, vilka förkunskaper man har och så vidare. Se innehållet i lärarhandledningen som en möjlighet – inte en mall. Då tror jag och min medförfattare Gustav det fungerar som allra bäst! Se det som inspiration och språngbräda.
Den sista delen av lärarhandledningen innehåller en rad guldkorn där ni generöst har samlat förslag på arbetssätt och examinationsformer samt hur man uppmuntrar till återkoppling hos eleverna. Finns det något från kapitlet du vill lyfta fram lite extra?
Den allmänna delen är fylld av våra erfarenheter från klassrumsundervisning under många år. Denna del syftar till samma arbetssätt som själva lärarhandledningen – att anpassa och välja det som passar eleverna bäst. Omständigheterna styr. Olika klasser behöver olika saker.
”Vad borde det stå?” är ett exempel på detta. Övningen är autentisk och användes i en klass som hade ett svagt samhällsvetenskapligt språk. Med hjälp av dessa exempel, tagna från deras provsvar, blev det tydligt för eleverna var utvecklingspotentialen låg. Det i kombination med lite goda skratt från eleverna när de insåg vilka av orden som var deras egna. Övningen blev verkligen lyckad och kan säkert anpassas och matchas andra typer av provsvar och klasser.
»Övningen "Vad borde det stå?" är autentisk och användes i en klass som hade ett svagt samhällsvetenskapligt språk. Med hjälp av dessa exempel, tagna från deras provsvar, blev det tydligt för eleverna var utvecklingspotentialen låg.«
-
Anna Winroth är lärare i samhällskunskap och engelska sen 2003. Hon har arbetat med en mängd olika program på gymnasienivå: samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet (juridik), barn- och fritidsprogrammet,
medieprogrammet samt gymnasiesärskolan (anpassad gymnasieskola). Anna har erfarenhet av att skriva metodmaterial och lektionsförslag i både engelska och samhällskunskap. Hon arbetar på Kungsholmens gymnasium sedan 2016. -
Gustav Bäckström är lärare i samhällskunskap, internationella relationer och engelska sedan 2008. Han har arbetat främst med elever från samhällsvetenskapsprogrammet med engelska som undervisningsspråk men även undervisat elever från naturvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet. Gustav arbetade på Kungsholmens gymnasium under perioden 2008–2021.
