"Att skriva läromedel har blivit en livsstil för mig"

Lennart Undvall är matematikläraren och läromedelsförfattaren som har inspirerat generationer av elever runt om i Sverige. Hans passion för matematik och lärande har gjort honom till så nära kändis det går bland lärare och elever, och i år fyller hans matematikserie XYZ hela 50 år.  

Den första Matematikboken, som senare skulle få tilläggsnamnet XYZ, kom 1974 och kostade 14 kronor och 50 öre. Idag har Lennart skrivit över 300 böcker och fler än tre miljoner elever har lärt sig matematik med hjälp av Alfa, Beta, Gamma och XYZ – Libers mest populära matematikserier för mellan- och högstadiet.  
 
Lennarts outtröttliga låga för att skapa läromedel brinner ännu och jag fick chansen att intervjua honom en solig dag i början av mars. Det blev en pratstund om både matematik och undervisning – men också ett samtal om vad elever från förr kan betyda genom livet. 

Lennart, du har blivit lite av en kändis bland både elever och lärare runt om i Sverige. Hur kom det sig att du började skriva läromedel?

– Jag blev uppmärksammad av en metodiklektor som undervisade i fysik när jag gick lärarutbildningen i Uppsala. Han måste ha sett något i mig, för jag hade inte ens gjort klart min praktik när han frågade om jag ville vara med och skriva ett nytt läromedel i fysik. Det gick väldigt bra, varför förlaget gav mig i uppdrag att fortsätta med att ta fram ett nytt läromedel i matematik och det blev Matematikboken. 

Var det självklart för dig att säga ja?

– Jag sa ju ja utan att veta vad jag gav mig in på, men det lät för roligt för att tacka nej till. Jag kände mig ganska osäker i början, jag hade som sagt inte ens gått klart lärarutbildningen. Att jag tog chansen är nu i efterhand ett av de bästa besluten jag har fattat. 

Hur har din passion för matematik påverkat ditt sätt att undervisa?  

– Min passion för matematik har alltid funnits där, och jag tror att det har gjort det enklare för mig att förmedla min kunskap till eleverna. Jag tror på en undervisningsmetod där läraren har en tydlig roll som ledare och stödjare för eleverna. Jag vill att de ska förstå grundläggande principer och tekniker som går att använda i alla tänkbara situationer. Jag försöker alltid vara närvarande i elevernas lärande och stötta så mycket jag kan på deras utbildningsresa. 
 

Berätta lite om din syn på elevernas roll i sin egen inlärning – hur ser du på den mer självstyrande metoden där eleverna själva bestämmer vad och hur de vill lära sig? 

– Lärarna ska leda eleverna, det har alltid varit en självklarhet för mig. Det fungerar inte att man i skolan ska söka sin kunskap helt på egen hand. Jag tror att läraren måste ha en aktiv och ledande roll i undervisningen för att se till att eleverna förstår och behärskar ämnet.  
 
Men samtidigt tror jag på att ge eleverna valmöjligheter och ett stort mått självständighet i sin inlärning. Det handlar inte om att överlåta allt ansvar på eleverna, utan snarare att låta dem ta del av processen, och känna sig delaktiga i sin egen utbildning. 
 

Du har skrivit flera populära läromedel, inklusive serien "Matematik XYZ". Vad tror du har gjort XYZ så framgångsrik? 

– Utan tvekan en kombination av flera faktorer. För det första tror jag att upplägget i XYZ är förståeligt för eleverna, och att det gör matematiken mer lättillgänglig. Dessutom försöker vi att koppla matematiken till verkliga situationer och problem som eleverna kan relatera till. 

Men det viktigaste tror jag är att läromedlen är välstrukturerade och att de bygger på tidigare kunskaper. Det ger eleverna en känsla av progression och successivt ökande svårighet, vilket har visat sig vara motiverande.  
 

Din långa karriär måste ha innehållit en hel del spännande händelser. Har du något tillfälle i karriären som har varit extra minnesvärt för dig? 

– Hela mitt vuxna liv har kantats av fina ögonblick och minnen som är kopplade till matematiken. Det här har blivit en livsstil för mig, att skriva läromedel och undervisa. Det är bland det roligaste jag vet och det är många ögonblick jag minns med både glädje och stolthet. Ett av de mest minnesvärda ögonblicken måste nog vara när jag blev tilldelad Ingvar Lindqvist-priset för mitt arbete på St Ilians skola i Västerås. Det var ärofyllt och roligt att få det priset, särskilt som det delades ut av kungen.   
 

Förutom priser så gissar jag att du även har vunnit förtroende och respekt hos många elever – har du kontakt med några av dem idag?

– Ja, där är internet och framför allt Facebook en himla bra grej. Jag är ganska aktiv på sociala medier och är med i flera matematikgrupper på Facebook. Det är ett sätt för mig att ha en dialog med både lärare och elever kring mina läromedel, och dessutom ett bra sätt att få feedback på böckerna. Vad kan vi göra bättre? Vad i läromedlen sticker ut och uppskattas av eleverna, hur ser lärarna på upplägget?  

Om en månad ska jag träffa elever från en klass som jag undervisade i matematik i Västerås för ungefär 20 år sen. En av eleverna i den klassen är försäljningschef på Volvo i Västerås. Jag har köpt bilar av honom och vi har haft kontakt i många år. Vi ska ses och snacka gamla minnen och bara ha det trevligt, det ser jag fram emot.  

Det skulle jag ändå vilja tillägga, att det som har förändrats mest för mig under åren är den kontakten och responsen från elever och lärare som numera finns tack vare nätet. Att man kan vara tillgänglig och att jag kan svara, att finnas där för lärare som vill ha min hjälp. Det är väldigt värdefullt.  

Har du några råd till nya lärare som är i början av sina karriärer?

– Mitt råd till nya lärare är att vara engagerade i sitt arbete. Det kanske låter lite simpelt och klyschigt, men jag tror verkligen på att skapa relationer med eleverna för att kunna anpassa undervisningen på allra bästa sätt. Man måste vara närvarande i deras skolliv och se till att man ger stöd och uppmuntran.  
 
Som lärare behöver man dessutom vara flexibel och anpassa sig efter varje elevs behov och förutsättningar. Det låter kanske självklart, men det är inte alltid så lätt.  
 

Jag har många fler frågor som jag skulle vilja ställa till dig Lennart, så jag tror att det får bli en del två av den här intervjun. Men som avslutning idag – har du något du skulle vilja lägga till som vi inte har hunnit prata om?

– Ja, faktiskt. Jag var på bio förra veckan och såg en film som heter “Den sista resan”, gjord av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Jag tror att den grep tag lite extra i mig för att huvudpersonen är en lärare i min ålder och i filmen möter han elever från förr som har betytt mycket för honom. Den vill jag rekommendera alla att gå och se. Den var vacker, rolig, sorglig, gripande, insiktsfull och en massa annat. En mycket bra film. Så, jag vill tipsa om att gå och se “Den sista resan”.