Kompetensutveckling

Elitidrottare förbereder sig också både fysiskt och psykiskt. Det är något som kan överföras till arbetslivet genom att du som medarbetare prioriterar hälsa och välbefinnande. Genom att bygga psykologiska färdigheter stärks resiliens, autonomi och psykologisk flexibilitet.

Fler och fler upplever stress, press och känner av konsekvenserna av det. Det är inte bra för oss själva och inte bra för organisationerna. Vi behöver därför aktivt bygga upp vår motståndskraft så att vi pallar trycket. Gör vi det så kan vi ha ett gott liv och arbetsliv.

Sveriges främsta konflikthanterare, Tamara Mašković Wängborg, ger konkreta råd om hur du som ledare förebygger och hanterar konflikter. Tamara Mašković Wängborg beskriver också vad hon menar med att vara konfliktmodig.

Möt Jonas Aspelin, författaren till Undervisningens ABC – god undervisning i relationell belysning, som i stället för att prata om hur lärare ska undervisa hellre vill att vi talar om hur vi kan förstå vad god undervisning är.

I min bok "När samarbetet skaver," tar jag med dig på en resa genom världen av konflikthantering. Som en av Sveriges främsta konflikthanterare delar jag med mig av djupgående insikter om varför det är så viktigt för dig som ledare att ha kunskap om hur du kan förebygga och hantera konflikter på din arbetsplats.

Resiliens är ett begrepp som beskriver förmågan att göra det mesta och bästa av situationen under de omständigheter vi har. Resiliens innebär mer välbefinnande trots svårigheter och går att träna upp.

Den mest omvälvande tekniken det här århundradet kommer att vara artificiell intelligens (AI). Tekniken kommer att bli vår digitala kompanjon och vi kommer att arbeta sida vid sida. Det säger Peter Siljerud, författare till boken AI för offentlig sektor, som vi tog ett framtidssnack med.

Dagens sätt att arbeta går ut på att skapa delaktighet och engagemang för att få alla i företaget att arbeta mot samma mål. Att leda ett företag idag är alltså i större utsträckning än tidigare ett lagarbete, trots att funktionerna i sig är samma – såsom marknad, inköp, utveckling, produktion och ekonomi.

Att lansera en ny filosofi kring ledarskap kan möjligen låta som storhetsvansinne, men vi menar att det är dagens ledarskap som är ett uttryck för storhetsvansinne. Ledarna måste acceptera att före produkter, marknadsandelar, vinster och börskurser är deras viktigaste ansvarsområde de anställdas känslomässiga anknytning till varandra och till jobbet. Där börjar ledarens arbete.

Trots de nya utmaningarna, finns ofta ett glapp i våra organisationer mellan det traditionella sättet att organisera, styra och leda och det som efterfrågas i det moderna arbetslivet. Ledare och organisationer uttrycket ett stort behov av verktyg och kunskap för hur de kan hitta nya vägar framåt. Hur ska utvecklingsarbetet mot mer involverade och ansvarstagande medarbetare gå till i praktiken?

Vi har alla erfarenhet av det. Vi har alla försökt att göra det. Vi har alla misslyckats. Med vaddå? Att vara goda lyssnare. Men vi lyckas då och då med konsten att lyssna. Att lyssna borde kanske vara den enklaste saken i världen, men i praktiken visar sig detta vara svårt.

Efter 20 år som trendspanare och framtidsanalytiker vågar jag påstå att AI kommer att bli den mest omvälvande tekniken under detta århundrade. Det är ett område som utvecklas så snabbt, att den som inte följer forskningsfronten har svårt att förstå i vilken oerhörd hastighet utvecklingen faktiskt sker. För offentlig sektor kommer detta paradigmskifte att innebära en enorm omställning.

Hur och när upplever eleverna undervisningen som meningsfull? Författarna Ruhi Tyson och Jesper Sjöström undersöker hur man kan jobba mer bildningsorienterat i klassrummet.

Motivation handlar om varför en person gör som den gör, det är den drivande kraften som initierar handlingen. En anledning till att det har talats lite om vad motivation innebär är att det har saknats kunskap om hur vi människor påverkas av sex psykologiska behov. 

VADÅ AGILT? är en fråga som många i såväl näringsliv som offentlig sektor ställer sig. Begreppet agilt är diffust och kan vara svårt att koppla till hur en organisation ska jobba. Samtidigt har det blivit alltmer vanligt att arbeta agilt när man ska utveckla nya tjänster, varor eller arbetssätt. I grund och botten handlar agilitet om att arbeta smartare, inte hårdare.

Fredrik Zimmerman svarar på fem frågor om sin nya bok och hur man bör gå till väga för att göra skolan mer begriplig för alla elever.

Fler kommer att arbeta hemma några dagar i veckan, vi kommer inte vänta med möten om någon är på resande fot och fler samarbeten över kontor och orter kommer att ske. Men med ny frihet ruckas rutiner och att plötsligt vara en mer hybrid arbetsplats gör att vi springer på nya utmaningar.

Pandemin har gett företagsvärlden perspektiv och nya insikter, och jag som arbetar som facilitator och mötesledare känner tacksamhet för uppvaknandet. För helt plötsligt diskuteras det som jag alltid tyckt det varit konstigt att ingen pratar mer om. Vad behöver vi göra och hur behöver vi vara med varandra för att nå resultat? Hur skapar vi högt fokus och närvaro?

Vi behöver frigöra företagets – och varje medarbetares – fulla kapacitet med fokus på tre saker: kreativitet, kollektiv intelligens och kommunikation. Det är precis detta som boken Leda i ständig förändring handlar om.

Hur kan företag gå tillväga i sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt i ett antal pusselbitar som kan läggas samman utifrån företagets specifika förutsättningar för att skapa en plan för hållbarhetsarbetet. Och vad behöver företag ha koll på och varför det är bråttom nu, utifrån perspektiven planetens begränsningar, den politiska utvecklingen och en efterfrågan i förändring. Vi befinner oss i hållbariseringens tid.

Fler och fler kommer tillbaka till kontoret med två sprutor i blodet och över ett år av digitala möten i bagaget. Att mötas IRL och snacka kan kännas lite stelt, halvt förbjudet och framför allt lite ovant. Hur samtalade man nu igen? Hur hanterar jag tystnader? Är det bara jag som tycker det känns lite krystat?

OKR är en metod där medarbetarna själva sätter upp målbilder i linje med gemensamma strategiska mål. Det är en process som skapar engagemang och klargör hur den enskilda individen bidrar i det stora. Med täta uppföljningar och fokus på samarbete både inom och mellan olika team skapas dialog tillsammans med resultat.

Här får du ta reda på vad som är viktigt för dig för att du ska trivas och må bra på jobbet. Du får möjlighet att reflektera över din personlighet och bakgrund som kan prägla vad du tycker är viktigt idag. Genom att öva på de verktyg som presenteras i boken kring hur man kan påverka sina känslor och tankar kan du påverka hur du mår.

Det pratas mycket om tillit. Allt fler tar till sig att misstroende, kontroll och detaljstyrning inte är vägen till framgång för offentlig sektor och privat företagande. I stället handlar det om att utveckla medarbetarskapet och att visa tillit till medarbetarna.

Många företag har stora ambitioner, fina policys och genomarbetade strategidokument med mål inom jämställdhet och mångfald. Idag räcker inte detta för att man ska få ut de positiva effekterna som ligger inom räckhåll. Själva förändringsarbetet hamnar ofta på ett fåtal personer inom HR som med lite stöd och resurser ska skapa stordåd. I ett företag eller organisation behöver alla ta sitt ansvar.

Författarna har kokat ner evidensstarka vetenskapliga modeller till pang på rödbetan-aktiviteter som kan appliceras direkt i ditt företag. Konkret, lätt, utmanande och förbannat viktigt om du på riktigt vill se att engagemanget blomstrar, välmåendet sprudlar och prestationerna ökar.